EU:s målsättning är att alla medborgare ska kunna två främmande språk. I EU-kommissionens handlingsplan för språklig mångfald slås fast att alla medborgare behöver kunna sitt modersmål och ytterligare två språk. Men kommunerna behöver bara erbjuda undervisning i två av de tre språken – franska, tyska och spanska som räknas in i ämnet, och ämnet är ännu inte obligatoriskt.
Målet för EU är inte att de som lär sig språk ska tala som en infödda, utan i första hand få interkulturell kompetens och förstå, tala och skriva språken tillräckligt bra. Men elever som inte klarar, eller som tröttnar på språkstudierna har möjlighet att hoppa av. Och det är det påfallande många som gör.
Albin har tröttnat på spanska glosor
Omkring var tredje av landets elever valde läsåret 2016/2017 bort undervisning i ett nytt språk för alternativet extra stöd i svenska och engelska, ofta kallat Sv/En. Ett alternativ som från början var till för de elever som riskerade att inte bli godkända i svenska eller engelska. Men idag har Sv/En-”ämnet” i många kommuner blivit det största språkvalet.
– Ja, jag tror jag ska byta i nian faktiskt, säger Albin Karlsson som går i 8:an på Kyrkebyskolan i Arvika och har spanska som språkval.
Albin har tröttnat på språkundervisningen och funderar på att välja bort de spanska glosorna och istället ha extra undervisning i svenska/engelska.
– Jag tycker det är riktigt bedrövligt. Det finns inget annat ämne man kan välja bort. Detta samtidigt som man pratar om att språk är så viktigt, och att man inte klarar sig på bara engelska, säger Ing-Marie Ljungberg Carlsson, lärare i bland annat franska på Mariebergsskolan i Karlstad.
Kritisk till att det är så lätt att hoppa av
Anledningarna till avhoppen från de moderna språken är flera. Eleverna hänger inte längre med i undervisningen, de tappar motivationen eller anser att de klarar sig med enbart engelska.
Ing-Marie Ljungberg Carlsson konstaterar att det kan vara kämpigt att lära sig språk som spanska, tyska och franska eftersom man till skillnad från engelska inte hör språken dagligen. Men hon är mycket kritisk till att det är så lätt att hoppa av från just undervisningen i moderna språk.
– Extraundervisningen i svenska/engelska är ju egentligen tänkt för elever som har svårt att klara målen i kärnämnen, och det är ju inte alls bra när de grupperna fylls på med elever som har höga betyg och egentligen inte har där att göra, säger hon.
Krävs utredning
Helene Öberg, statssekreterare på utbildningsdepartermentet är öppen för att göra ämnet moderna språk obligatoriskt. Men där finns ännu inga lagförslag på gång.
– Det är absolut en diskussion man kan föra framåt, men för att det ska bli verklighet krävs en specifik utredning av den frågan, säger hon.