Stridspiloterna valde att ta tjänstledigt för studier i samma veva som Sverige ansökte om medlemskap i Nato. Det är missnöje med löner och arbetsvillkor som ska ligga bakom tjänstledighetsansökningarna.

Under tre dagar har Officersförbundet varit på plats på F7 i Såtenäs för att träffa medlemmar och förbandsledning.

– Vi besöker olika förband för att höra vilka åtgärder som de tycker är lämpliga att vidta för att få piloterna att vilja komma tillbaka, säger Lars Fresker, ordförande i Officersförbundet.

Utbildning kostar 90 miljoner

Dessutom ändrades pensionsavtalet för personer födda 1988 och senare, som efter sin antagning fick pensionsåldern höjd från 55 till 67 år.

Men i september meddelade Arbetsgivarverket att stridspiloterna får behålla sitt ursprungliga pensionsavtal. Totalt handlar det om cirka 90 personer. Något som alltså inte ser ut att räcka.

– Risken finns att vi kommer in i en ond spiral. Att arbetsbelastningen blir för hög för de piloter som finns kvar inom Försvarsmakten och kanske att fler slutar på grund av det, säger han.

Att utbilda en stridspilot tar cirka sex år och kostar cirka 90 miljoner kronor.

De piloter som blev antagna efter 2016 har fortfarande en pensionsålder på 67 år, vilket de visste när de blev antagna.