– Det handlar bland annat om våldsutsatthet i familjer och när polisen gör husrannsakningar så hittar de situationer som de gör anmälningar till oss om, där barn kan växa upp med till exempel narkotikaförsäljning och vapen, säger Arne Wiik, sektorchef för individ- och familjeomsorgen i Angered.

Anmälningarna om barn och unga som far illa ökade med 100 procent i Angered mellan åren 2013 till 2017. Förra året gjordes 3 070 anmälningar i stadsdelen, vilket gör Angered till den stadsdel i Göteborg som har högst antal anmälningar. Framförallt är det skola, förskola och polis som gör anmälningarna. Det visar statistik från Göteborgs stad som SVT har begärt ut.

Ökar i hela Göteborg

Angered är inte ensamma om att se en stor ökning. I Göteborg som helhet ökade anmälningarna från 5 566 till 15 661 under de senaste fyra åren. Men Angered sticker ut, både genom att ha flest antal anmälningar och att ha flest anmälningar sett till hur många barn som bor i stadsdelen.

Statistiken om anmälningar gäller barn 0-17 år medan statistiken för invånare gäller gruppen 0-19 år, men om man jämför antalet unga invånare med antalet anmälningar så gjordes 1,9 anmälningar per 10 invånare i Angered. I Östra Göteborg gjordes anmälningar i liknande omfattning medan det i övriga stadsdelar gjordes mellan 0,8 till 1,3 anmälningar per 10 unga invånare.

Ökningen av anmälningar har också lett till ökade kostnader och i Angered fattade stadsdelspolitikerna i mars beslut om ett sparpaket. Totalt ska 77,5 miljoner sparas in på individ- och familjeomsorgen i stadsdelen. Framförallt ska man spara in på placeringar av barn och unga, i till exempel hvb-hem och andra typer av boenden. Detta genom att exempelvis korta ner den tid som barnen är placerade, enligt Arne Wiik.

Kan man spara så här mycket pengar utan att det påverkar de enskilda barnen och ungdomarna?

– Det är vår ambition och vårt uppdrag och det som politikerna sagt till oss att göra. Men jag kan inte sitta här och garantera att det inte får konsekvenser. Om vi skär i biståndsbedömningarna så finns det i alla fall människor som upplever att det får konsekvenser, säger Arne Wiik.

Vill se större budget

Den lösning på problemet som Arne Wiik vill se är att politikerna från centralt håll skjuter till mer pengar till socialtjänsterna i de olika stadsdelarna.

– Kostnaderna för barn, unga och boende står inte i paritet med den budgettilldelning som vi erhåller. Man borde se över budgettilldelningen för att möjliggöra att kunna leverera, som socialsekreterarna säger, de bedömer människors behov.