Fastighetsägaren Agneta Häll Markägaren Hans-Peter Dahlgren står vid ett område i Bengtsfors där företag vill leta metaller.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet visar Hans-Peter och Agneta, från nätverket Gruvkampen Dalsland, skogen som prospekteringsbolag är intresserade av att exploatera. Foto: Elin Schwartz/SVT

Allt fler gruvbolag vill leta metaller i Dalsland: ”Behövs för grön omställning”

Uppdaterad
Publicerad

I jakten på metaller för ny teknik och grön omställning vill regeringen se fler nya gruvor. Beloppen som satsas på sökandet efter metaller och mineral är de högsta på 20 år.

Dalsland är ett av de områden som internationella bolag intresserar sig för – men de möter protester.

I takt med den gröna omställningen växer behovet av metaller för exempelvis batterier och vindkraftverk.

– Vi är i dagsläget beroende av länder som Kina och för att klara den gröna omställningen behöver vi utöka den svenska utvinningen, säger Helena Kjellson, vikarierande bergmästare hos statliga Bergsstaten.

Jakten på mineralerna

Det satsas allt mer pengar på letandet efter metaller och mineral i Sverige. Investeringarna i prospektering ökade med 25 procent förra året och är de högsta på över 20 år, med en summa på runt 1,5 miljarder kronor enligt Sveriges geologiska undersökning. Bland annat handlar det om LKAB:s prospektering gällande sällsynta jordartsmetaller vid Per Geijer-fyndigheten i Kirunaområdet.

Överlag undersöks mark nära befintliga gruvor – det öppnar sällan några nya – och regeringen vill se fler gruvor i Sverige.

Blickar mot Dalsland

Nu blickar bland annat kanadensiska och australiska bolag mot Dalsland i jakten på bland annat koppar, nickel och sällsynta jordartsmetaller. Här ökar antalet undersökningstillstånd, som ger företag företräde till mineral och är första steget på väg till en gruva.

Innan provborrning krävs fler tillstånd och hela processen fram till en gruva kan ta 20 år. Men tillstånden möter protester – både från markägare och Bengtsfors kommun där en oro finns för miljö, vatten och besöksnäringen. Här vill man att kommuner ska få mer inflytande. I nuläget finns exempelvis inget kommunalt veto.

”Väldigt oroande”

– Det är väldigt oroande, vi har ingen kontroll i kommunen. Skulle det bli en stämpel att i Bengtsfors bryter man i gruvor så blir det ett dramatiskt bakslag för vår besöksnäring, säger Stig Bertilsson (M), kommunstyrelsens ordförande.

Hans-Peter Dahlgren planerade för skogsbruk och turistverksamhet – nu är hans mark inmutad av ett prospekteringsbolag.

– Det är en oro, säger han.

I klippet: Hans-Peter visar skogen som prospekteringsbolag är intresserade av.

Så ser Sveriges gruvnäring ut:

  • Sveriges mineraltillgångar och mineralreserver finns till största delen i Norrbotten, Skelleftefältet och Bergslagen. Dessutom finns fyndigheter bland annat i övriga Norrland, Småland och Dalsland.
  • Investeringarna i prospektering i Sverige ökade med runt 25 procent under 2022, jämfört med året innan. Framförallt står bolag som LKAB och Boliden för investeringarna, oftast i närheten av befintliga gruvor.
  • Det finns 741 undersökningstillstånd i Sverige, fördelat på 137 företag och privatpersoner (augusti 2023).
  • I Dalsland finns 18 undersökningstillstånd, och runt tio procent av landskapets yta av undersökningstillstånd. Här vill bolag bland annat söka efter koppar, nickel, kobolt, guld, silver och sällsynta jordartsmetaller. Både Bengtsfors och Dals-Eds kommun har motsatt sig undersökningstillstånd i respektive kommun, och Åmåls kommun har framfört vikten av att ta hänsyn till naturvärden i området vid eventuell prospektering.
  • Sett till hela landet gäller undersökningstillstånden framförallt koppar, guld och silver under 2022. Koppar står för 69 procent av det totala antalet undersökningstillstånd. Men även ämnen som kobolt, nickel och vissa sällsynta jordartsmetaller som lantan, skandium och yttrium ökar sin andel, fast från lägre nivåer.
  • Vägen fram till en gruva innebär flera steg, där undersökningstillstånd är det första, som beviljas av Bergsstaten. För att till exempel provborra krävs också en godkänd arbetsplan. Där efter krävs bland annat bearbetningskoncession och markanvisning innan en gruva kan startas, processen tar i runt 20 år.
  • Det finns 12 verksamma metallgruvor. Utöver dem finns Svartliden, som inte har någon gruvbrytning utan endast anrikar importerat guldkoncentrat.
  • Den gruva som senast togs i produktion är Kaunisvaara i Pajala kommun. Den startade 2012, men efter Northland Resources konkurs 2014 låg verksamheten nere och återupptogs 2018 av Kaunis Iron.
  • 7 773 personer är sysselsatta inom svensk gruvnäring.

Källa: Bergverksstatistik 2022, Sveriges geologiska undersökning, Bergsstaten.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Jakten på mineralerna

Mer i ämnet