Frågan om svensk uranbrytning har länge varit kontroversiell. I början av 2000-talet utfärdades hundratals tillstånd att prospektera uran runt om i landet.
Men lokalt uppstod ofta protester och motstånd. 2018 förbjöds därför uranbrytning i Sverige, med hänvisning till de stora miljö- och hälsorisker som förknippas med urangruvor.
Regeringen vill upphäva förbud
Nu tycks regeringen vilja upphäva beslutet. Strax innan årsskiftet meddelade regeringen att ny kärnkraft ska byggas och därmed kommer efterfrågan på uran att öka.
Enligt miljöminister Romina Pourmokhtari (L) behöver Sverige också mer uran för att kunna få mer fossilfri elproduktion. Hon menar även att ett incitament att tillåta uranbrytning i Sverige, riskerna till trots, är att just Sverige är ”bäst i världen” på säkerhet och miljöhänsyn när det gäller gruvnäringen.
– Det är viktigt att man bryter alla de mineraler vi behöver till klimatomställningen med respekt för miljölagar och hur de som bor nära påverkas. Sverige har goda förutsättningar att göra det, säger hon.
Busch (KD): Öppna för frågan om uranbrytning
Tidigare har bara Sverigedemokraterna varit tydligt för urangruvor. Övriga Tidöpartier hade före valet en mer avvaktande inställning. Man sade att dagens leveranskedjor till kärnkraften fungerar bra, och såg inte behov att ändra på dem. Detta även om det fanns en öppning att ändra det formella förbudet, så att företag som bryter sällsynta mineraler som vanadin och kobolt, om de samtidigt hittar mindre mängder uran, även kan nyttja denna för bättre lönsamhet.
Nu går regeringens företrädare längre, och talar om att till och med öppna urangruvor. Även energi- och näringsminister Ebba Busch verkar positiv.
– Vi är från regeringens sida öppna för frågan uranbrytning, absolut. Vi har mycket uran vi kan bryta i Sverige. Historiskt har lönsamheten inte funnits där, men nu kanske det har ändrats, säger hon till SVT.