Tekniken finns inte i Sverige men har under många år använts i bland annat USA.

Eric Piza, professor i kriminologi vid Northeastern University i Boston, har forskat på vilka effekter marknadsledande Shotspotter haft på de amerikanska städerna Kansas City och Chicago.

Polisen kom snabbare till platsen, enligt undersökningen, och fler bevismaterial säkrades jämfört med larm som kom in genom samtal. Däremot minskade inte antal skjutningar och det ledde inte heller till fler uppklarade brott.

Att forskning pekar på att tekniken inte leder till färre skjutningar är inget som kommunalråd Axel Darvik (L) ser som ett större problem.

– Det är delvis annan lagstiftning i Sverige jämfört med USA när det gäller vapen. Så jag tror att det kan vara värt att testa och se vilken effekt det har här.

Fler falsklarm

– Larm som kom via Shotspotter var 15 procent mer sannolika att klassificeras som ogrundade. Med ogrundade menar vi att polisen inte fann några bevis för att en skottlossning ägt rum, säger Eric Piza.

Risken att skicka blåljuspersonal på falsklarm är något som även kan ske när allmänheten ringer in, menar Darvik.

– Jag tror att det är bättre att få in information hela tiden för att kunna göra vad vi kan för att minska skjutningarna i Göteborg.

Kritik mot avlyssning

Kritik mot att mikrofonerna skulle kunna spela in samtal är något som lyfts i USA. Flera forskare slagit fast att Shotspotter filtrerar bort samtalsljud och endast reagerar på höga ljud som liknar skottlossningar. Kritiker har ändå lyft oro för att när tekniken väl är installerad skulle en sådan utveckling kunna ske succesivt.

– Vi har ju en lagstiftning i Sverige som förbjuder otillåten avlyssning och den kommer att gälla även för den här tekniken. Så jag ser inte några sådana problem, säger Axel Darvik.