I en grönskande sommarvärld bland villorna på Björkö finns kollektivet Bök och bacon som var första projektet. Tre stycken Linderrödssvin, en ovanlig art har fått en fristad här, men målet är ändå i slutändan att bli mat åt ägarna. Men viktigast är att göra saker tillsammans och visa barnen var maten kommer ifrån på ett naturligt sätt.

De stora grisarna ser ut att trivas där de går på ett fält mitt ute i den som lummiga skogen som är väl upptrampat. Det är en stor galt döpt till Bertil och två suggor, Tingeling och Svea. Och om suggarna är dräktiga, vet man inte förrän de börjar bygga ett slags bo. Då kan det bli kultingar, så än är det osäkert om det blir några.

-Vi har döda grisar som hänger i vårt garage ibland, säger Cecilia Wergeni, initiativtagare djurkollektiven Björkö.

– Mina barn reagerar inte på det längre, det vet att det köttet vi äter kommer från de djuren som vi har haft i hagen. Det ser inget konstigt med det över huvudtaget.

Deltidsbondgård engagerar många

Nio familjer delar på jobben för grisarna, fåren och hönsen. En slags deltidsbondgård som varit igång i sex år. Ett exempel på att den gröna vågen är tillbaka. Några familjer är med i alla tre kollektiven och några i en eller två. Allt efter intresse och vilja.

-Man kan se i statistiken att antalet mindre gårdar runt fem hektar ökar för första gången på länge, säger Emil Sandström, lektor Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala.

– Dessutom minskar andelen ödetorp, så det är en ny trend på gång.

Men varianterna är många och kanske att man vill börja i liten skala.

– Man odlar i rondeller, man kan bedriver pontonodlingar på väggar, man har så urban bee-keeping eller höns i trädgården, säger Emil Sandström.

Börja i liten skala

– Man måste faktiskt inte kunna allt eller avsäga sitt jobb och ta åtta miljoner i lån för att köpa en stor gård någonstans, säger Linnea Jägerud,  initiativtagare djurkollektiven Björkö.

– Man behöver bara ha ett par tusen kronor och bygga ett stängsel, krångligare än så är det inte. Köp en bok!! Googla på nätet. Det är inte svårare än så.

Vad är det som är kul med fåren?

– Nu när det kommit lamm är de väldigt söta. De är så roliga och ser så fåniga ut med stor päls och en massa ull, säger Vidar Jägerud, tio år gammal och medlem i djurkollektiven på Björkö.

Hur tänker du sedan när ni kanske äter upp några av dom?

– Ja, det gör vi, men man får ju liksom passa på när vi har dom, säger Vidar Jägerud.

Hur ser planerna ut inför framtiden? Ska ni bli större och ha fler djur?

– Det beror lite på om vi får kultingar. Och det beror lite på om vi blir fler familjer, för vi måste vara lagom antal engagerade, så att alla känner ett eget ansvar. Jag själv skulle gärna vilja ha kor, det hade varit jättekul, men vi får se vad vi gör, vi får se längre fram, säger Linnea Jägerud.