Tvådelad bild. En bild på en tavla som föreställer konstgjorda könsorgan är tagen från utbildningsmaterialet. Den visar tre typer av könsstympning. Och en bild på en kvinna med mörkt hår och blå tröja. Kvinnan är barnmorskan Linda Asp och är en av deltagarna på utbildningen om kvinnlig könsstympning.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Att utsättas för det här är ett övergrepp”, säger barnmorskan Linda Asp, som är en av deltagarna på utbildningen om könsstympning. I klippet berättar hon om sina möten med utsatta kvinnor. Foto: Josefin Bengtsson/SVT

Dubbelt så många könsstympade kvinnor i Göteborg får hjälp av vården

Publicerad

Sedan 2021 har dubbelt så många könsstympade patienter i Göteborg fått hjälp. På barnmorskemottagningen i Bergsjön möter man könsstympade kvinnor dagligen.

– Det är fantastiskt att barnmorskor utbildas, och det behövs även inom vården i allmänhet, säger Linda Asp, barnmorska på barnmottagningen i Bergsjön.

Följ med när barnmorskorna i  Bergsjön utbildar sig kring könsstympning i klippet ovan

Det är Vulvamottagagningen på Angereds närsjukhus som utbildar barnmorskor om könsstympning. Målet med utbildningen är tydlig – man vill förbättra den fysiska, psykiska och sexuella hälsan bland flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning.

Utbildningen riktar sig till barnmorskemottagningar i hela regionen. Genom att öka kunskapen om könsstympning får fler kvinnor vårdhjälp på rätt sätt.

– Detta är en fråga som behövs hållas aktuell och levande. Barnmorskor behöver en djupare förståelse och mer kunskap om hur man ska bemöta dessa kvinnor, så det inte blir en patientgrupp som bara skickas runt, säger Hanna Edvardsson, som är samordnare för utbildningen.

Resultat sedan utbildningsstart

Antalet remisser som rör könstympade kvinnor har fördubblats sedan föregående år. Hanna Edvarsson uppger också att det är första gången man får in remisser på gravida kvinnor som blivit könsstympade – vilket är nytt sedan utbildningens start.

– Den här patientgruppen kanske inte själva söker vård, utan behöver uppmärksammas på att hjälp finns. Kvinnor ska inte behöva lida av problem med att kissa varje dag, eller av problem vid mens varje månad, eller smärta vid samliv. Detta är något som ingen ska behöva leva med när vård finns att få.

Här förklaras kvinnlig könsstypmning

Kvinnlig könsstympning är ett ingrepp som utförs i olika varianter. I vissa fall skärs delar av blygdläpparna eller klitoris bort, i annat fall prickas klitoris med ett vasst föremål. Den grövsta varianten innebär att klitoris och de inre och yttre blygläpparna tas bort. Därefter syr man ihop huden och lämnar endast kvar en liten öppning där vätskor kan passera.

Ingreppet utförs oftast på flickor mellan fyra och 14 år. Cirka 3,9 miljoner flickor könsstympas varje år världen över. Könsstympning är ett riskfyllt ingrepp som medför långsiktiga fysiska och psykiska komplikationer.

Könsstympning är sprunget ur en religiös tradition som bland annat grundas på synen av kvinnans status och sexualitet. Dock finns det inga skrifter i någon religion som stödjer ingreppet.

Källa: Unicef

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.