De svenska storstäderna är kraftigt överrepresenterade i Norden när det gäller dödsskjutningar och väpnat våld. Polisen säger att narkotikahandeln är en av de viktigaste konkreta orsakerna till konflikter mellan olika gäng.
– Narkotikahandel skapar konkurrenssituationer och konflikter i alla led, från toppen och ner till gatan, säger Kjell Malmquist, verksamhetsutvecklare inom polisens nationella enhet för narkotikabekämpning.
Utöver narkotikan är även människohandel och handel med illegala vapen två stora inkomstkällor inom den organiserade brottsligheten. Men sannolikt är narkotikahandeln den allra mest inkomstbringande.
– Det i sin tur betyder att det finns en stor efterfrågan, narkotikaanvändandet är alltså stort i samhället, säger Kjell Malmquist.
Konflikterna som uppstår handlar ofta om territorium, alltså makten över narkotikahandeln i vissa områden.
Cannabis vanligast
I rapporten ”Europeisk narkotikarapport 2015” om narkotikamarknaden i Europa framgår att det är cannabis som är den överlägset vanligaste drogen. Hela 80 procent av alla narkotikabeslag inom EU handlar om cannabis, situationen är likartad i Sverige.
– Cannabis och annan narkotika används inom alla samhällsskikt. Det här är ett stort samhällsproblem som har varit tydligt länge, säger Kjell Malmqvist.
Havererad integrationspolitik
Samtidigt tror varken Malmqvist eller forskare SVT Nyheter talat med att narkotikan i sig är den största orsaken till gängvåldet i storstäderna.
– Narkotikan är bränslet i konflikterna men roten till problemen är social orättvisa i samhället, hävdar Torbjörn Forkby, socionom och forskare vid Göteborgs Universitet och som har forskat länge om mekanismerna bakom gängproblem i Göteborgs förorter.
Enligt Torbjörn Forkby är det korrekt att tala om en havererad integrationspolitik.
– Det är alldeles uppenbart så att integrationspolitiken har misslyckats, säger han.
”Resultat av de spänningar som uppstår”
Att många människor upplever utanförskap och social orättvisa beskrivs som en direkt orsak till att gängen växer i omfattning och antal.
– Att ungdomar blir kriminella och ansluter sig till gäng är ett resultat av de spänningar som uppstår när samhället dras isär, säger Torbjörn Forkby.
Han nämner att skillnaderna i utbildningsnivå, lönenivå och allmän hälsa är mycket stor mellan olika stadsdelar i de svenska städerna. Därmed är också förutsättningarna att lyckas med normala karriärer inom samhället olika stora för människor i olika stadsdelar.
– Det är klassiskt, i områden med stora sociala problem växer också kriminaliteten. Så har det alltid varit, säger Torbjörn Forkby.
Drivna och talangfulla individer
Många av de polismän och forskare SVT Nyheter talat med understryker att det trots allt är en liten del av alla människor som bor i socialt utsatta områden som väljer den kriminella banan. Men samtidigt hävdar exempelvis Robert Karlsson, utredningschef vid polisen i Göteborg, att många av ledarna inom de kriminella nätverken är oerhört drivna och talangfulla individer.
– Att samhället inte lyckas ta till vara på de här talangerna, att de själva inte hittar vägar att kanalisera sin energi på ett positivt sätt – det är ett stort samhälleligt misslyckande, säger Robert Karlsson.