I Oslo hade man en våldsvåg för närmare tio år sedan. Skjutvapen och uppgörelser på offentlig plats blev allt vanligare. Polisen bestämde sig för att inleda en omfattande satsning. Den är nu sedan länge permanent.
– Först och främst bestämde vi oss för att vi inte accepterar skjutvapen och skottlossningar i offentlig miljö. Punkt slut, säger Torstein Holand, biträdande chef inom Oslopolisens enhet mot organiserad brottslighet.
Därefter inleddes ett arbete som i stora drag handlar om konflikthantering och dialog.
– Vi jobbar med underrättelsearbete och vi talar även direkt med personer i den här miljön. Så fort vi får reda på att en konflikt är på väg att blossa upp tar vi tag i den, säger Holand.
Holand menar att det är nyckeln.
– Konflikter stärker den interna sammanhållningen i gängen. Genom att hindra just konflikterna motverkar vi att våldsspiraler startar.
”Vi jagar dem”
Enligt Holand är det en balansgång i arbetet. Han visar demonstrativt med armarna och förklarar att man för dialog med ena handen och slår med knytnäven med den andra.
– De vet att vi jagar dem dag och natt om de skjuter. Därför föredrar de att hålla vapnen borta, för att kunna syssla med sina affärer mer ostört.
Samtidigt hävdar Holand att man ändå inte ser mellan fingrarna när det handlar om olagliga handlingar, som narkotikaaffärer.
Strategin har gett resultat. De senaste åren har man bara haft enstaka skjutningar i offentliga miljöer och få har skadats och dödats i gänguppgörelser.
I Finland skärptes vapenlagstiftningen efter den uppmärksammade skolskjutningen för några år sedan. Det är en bidragande orsak till att man har relativt små problem med skjutningar där, enligt överkommissarien Heikki Porola vid Helsingforspolisen.
– Dessutom har vi ett bra kontrollsystem. Polisen har möjligheter att övervaka och ingripa också när det gäller små förseelser. Vi har en nolltolerans när det gäller speciella grupper där vi misstänker att det finns vapen, säger han.
Vill ha danska verktyg
Köpenhamn hade en våldstopp med många skjutningar i mitten av 00-talet. Här förklarar man den påtagliga minskningen på senare år med nya lagar.
– Vi har fått stöd i vår insats mot organiserad brottslighet genom att politikerna har instiftat hårdare vapenlagar. En person som grips med vapen på offentlig plats häktas till dom faller och döms sedan till längre fängelsestraff, säger Jörgen Bergen Skov, biträdande polischef i Köpenhamn.
Den danska polisens verktyg efterfrågas av svensk polis.
– Jag avundas den danska polisen den lagstiftning som de kan använda för att snabbt få bort vapen och personer som bär vapen från gatan, säger Börje Sjöholm, kriminalkommissarie vid Malmöpolisen.
Samtidigt säger Sjöholm att det inte hjälper med bara repressiva insatser.
– Hela samhället måste sluta upp kring de här frågorna.
”Större befogenheter än oss”
Även utredningschefen Robert Karlsson vid Göteborgspolisen nämner Danmarkspolisens möjligheter.
– De har mycket större befogenheter än oss att gå in och visitera individer.
Men även Robert Karlsson menar att polisens resurser är en sekundär fråga.
– Det här handlar om vårdcentraler, skola och omsorg i övrigt som finns i vårt samhälle. När det går så långt att polisen kopplas in, då är det ofta för sent.
Sociologen och polisexperten Micael Björk, vid Göteborgs universitet, hänvisar dock just till polisens arbete:
– Att Sverige utmärker sig negativt kan möjligen ha att göra med den stora polisreformen.
– Omorganiseringen som pågår underlättar inte direkt för det praktiska polisarbetet. Upplösningen av etablerade grupper och ledningsstrukturer har lett till att chefer och personal har haft annat att tänka på, hävdar Micael Björk.