Trafikverkets fokus för återuppbyggnaden av E6:an är just nu att kartlägga underlaget, enligt presschefen Bengt Olsson.

– Är det farligt att gå in där? Hur ser marken ut en bit ner? Kan vi använda oss av de massor som rasat vid uppbyggnaden av en ny väg?

Tre projektgrupper ska bildas på myndigheten. En för att ta reda på förutsättningarna på platsen, en för själva vägbygget och en tredje grupp för att upphandling av entreprenörer.

Prognosen för när vägen kan tas i bruk igen är oklar, men det handlar om ”ett flertal månader”, enligt Olsson.

Provisorisk väg dyrt

Vägen leds om på E45:an och väg 650. Om det byggs en provisorisk väg är inte bestämt.

– Det är inte så enkelt att hitta provisoriska vägar, det handlar om hur naturen i området ser ut. Dessutom är det dyrt.

Rekordtid i Småröd

Leif Jendeby var geotekniker på Vägverket när nya E6:an skulle återuppbyggas efter skredet i Småröd 2006. Där fanns ny väg på plats efter två månader.

– I Småröd hade vi tur. Området var plant och det fanns ingen ytterligare rasrisk. Dessutom fanns det redan maskiner på plats eftersom E6:an då höll på att färdigställas. 

2006 var orsaken till skredet att det lagts upp stora jordhögar på platsen. Vad som startade skredet i Stenungssund återstår att se. Men enligt Jendeby orsakas skred i Västsverige oftast av mänsklig aktivitet eller erosion i anslutning till vattendrag.

Människan eller vatten bakom skred

– En slänt som har stått länge får ju inte för sig att en morgon vakna och tänka ”om jag skulle ta och rasa idag?”

Jendeby räknar upp skredet i Surte 1950, i Tuve 1977, Småröd 2006, Gunnilse 2008 och Lökeberg 2019. 

– I alla dessa fall, förutom Tuve, så var det mänsklig aktivitet som var orsaken. Det måste vara en påverkande faktor som ändras.

När vatten är orsaken till skredet är det oftast erosion från vattendrag som får marken att röra sig. Strömmen i ett vattendrag plockar successivt bort de mothållande eller stabiliserande jordmassorna.