– Framförallt så är det en kränkning när polisen filmar på allmän plats, säger Janne Flyghed professor emeritus i kriminologi, vid Stockholms universitet.
Hör kriminologen Janne Flyghed om vilka risker han ser när polisen drönarbevakar demonstrationer och bostadsområden, i klippet ovan.
Vilka risker drönarbevakningen kan innebära för den personliga integriteten har tidigare lyfts av bland andra Ingrid Helmius, doktor i offentlig rätt vid Uppsala universitet.
Polismyndigheten på riksnivå avböjer att ställa upp i en intervju men skriver i ett mejl till SVT att drönarna, eller UAS som polisen kallar dem, ”gör svensk polis bättre och mer effektiv i arbetet med att rädda liv, bekämpa brott och öka säkerheten i samhället”.
Polisen tar också upp att det görs bedömningar gällande den personliga integriteten.
”Extremt utsatta för våldsdåd”
Lokalt har drönarna utvärderats, och återrapportering sker regelbundet, men på nationell nivå har polisen ännu inte gjort någon utvärdering av drönarverksamheten. Janne Flyghed menar att verksamheten bör utredas, och han är kritisk till bevakningen i vissa särskilt utsatta områden.
Daniel Ek, som är ansvarig för drönarna vid polisen i Göteborg, säger dock att polisen framförallt fått positiva reaktioner från boende.
– Integriteten och vår teknik innebär särskilda utmaningar, men de områden vi pratar om är extremt utsatta för exempelvis våldsdåd – så den gemene medborgaren är positiv, säger han.
Hör mer om hur polisen ser på frågan om den personliga integriteten och om varför polisen ser ett behov av tekniken, i klippet nedan: