Det finns totalt 25 stationer i världen, exempelvis i Norge, Arktis och Antarktis som mäter det infraröda spektra av solen. De mäter det som vi människor inte kan se, men med hjälp av tekniken kan vi analysera halterna av atmosfäriska gaser.

Det finns även satelliter som kan mäta till exempel ozonlagret. Och med de här solstationerna och satelliterna tillsammans får vi en bra bild av hur vår atmosfär mår.

– Det är kanske inte så många som känner till ozon längre, säger Johan Mellqvist, professor i optisk fjärranalys på Chalmers.

– När jag växte upp så var det faran med freon i sprayburkarna och vi hade det stora ozonhålet.

Totalstopp för freoner hjälpte

Ozonlagret i stratosfären är livsviktigt, då det absorberar skadlig UV-strålning från solen. Larmet om freoner som tunnade ut ozonlagret på 80-talet fungerade och världens länder förbjöd freoner. Nu ser man att ozonlagret återhämtar sig, men de går långsammare än man tidigare trott.

– Lite ironiskt är det kanske att vi befinner oss på nästan det lägsta ozonet som som vi haft, säger Johan Mellqvist, professor i optisk fjärranalys på Chalmers.

– Klorämnena som förstörde ozonet är nästan som högst. Men man ser också att utsläppen har minskat ganska kraftigt. Så vi tror att vi går åt rätt håll.

Men fortfarande är faran inte över. När boskap smälter maten blir det utsläpp av metan och lustgas. Och även lustgasen bryter ner ozonskiktet och har på senare tid kommit att stå för en allt större andel av den totala påverkan på ozonskiktet.