SVT Nyheter Väst har intervjuat före detta gängkriminelle ”Zaki” som beskriver hur svårt han har att lyckas ta sig in på arbetsmarknaden och försöka leva ett normalt liv.

Han berättar bland annat om hur det hela tiden tar stopp under arbetsintervjuer när arbetsgivaren ber om ett utdrag ur belastningsregistret.

– Det finns inga jobb för sådana som mig, säger Zaki bland annat.

”Vi ser att det är väldigt svårt”

Zaki får till stor del medhåll av Christel Backman, lektor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Hon forskar bland annat just om före detta kriminellas möjligheter på arbetsmarknaden.

– Vi ser att det är väldigt svårt. Antalet arbetsgivare som begär utdrag ur belastningsregistret har ökat mycket kraftigt under hela 2000-talet, det blir också allt mer vanligt inom allt fler branscher, säger hon.

Vissa branscher har lagstadgade krav att begära ut utdrag ur belastningsregistret, exempelvis är det ett krav inom skolan.

– Numera är det även vanligt inom städbranschen, inom lagerverksamhet och inom andra branscher som annars är just de branscher där personer med låg eller ingen utbildning har en chans att ta sig in, säger hon.

Mångdubbling av registerutdrag

Statistik från Rättsavdelningen inom polisen, som hanterar belastningsregistret, visar att det 2003 totalt inom alla branscher gjordes runt 133 000 utdrag ur det nationella belastningsregistret.

2016 hade den siffran stigit till över 1 050 000 utdrag.

Christel Backman ser risker med utvecklingen.

– Inom vår forskning ser vi ju att bostad och arbete är det mest centrala för att en person ska lyckas lämna ett kriminellt liv. Om inte samhället kan erbjuda dessa individer arbete riskerar vi naturligtvis att se att fler återfaller i brott, säger hon.

Samtidigt säger hon att det är lätt att förstå att enskilda arbetsgivare hellre väljer en person utan brottslig bakgrund.

– Det har diskuterats flera lagförslag om att förbjuda arbetsgivare att kräva utdrag ur belastningsregistret, i de fallen där det inte tydligt kan motiveras. Men det går trögt och hittills har det aldrig blivit något av förslagen.

”Finns hjälp”

I reportaget med Zaki nämner han att han tycker att han fick god hjälp av Göteborgs stad i det akuta skedet, när det gällde att komma bort från det kriminella livet. Han kritiserar sedan hur socialtjänsten skött hans ärende i det längre perspektivet och säger att han känner sig utelämnad.

Maria Larsson är verksamhetschef inom sociala resursförvaltningen i Göteborg. Hon medger att socialtjänsterna ofta fokuserar just på ”akuta situationer” och att personer som redan fått den inledande hjälpen sedan kan hamna i skymundan, det eftersom man fokuserar på nya akuta ärenden.

– Men det finns hjälp att få, det finns verksamheter inom kommunen som arbetar just med den här målgruppen. Vi har ”Krami” som är ett samarbete mellan kommunen, arbetsförmedlingen och kriminalvården. Syftet är just att hjälpa personer som står långt från arbetsmarknaden att få en fot in, säger hon.

Hon nämner även andra projekt, som ”Vägen ut”, kortfattat en samling sociala företag som erbjuder personer med problem att komma in i sociala sammanhang och att få olika typer av sysselsättningar.