Fyra arter – detta händer i surare hav
Ungefär en tredjedel av den koldioxid som människan släpper ut tas upp av världshaven. Det saktar ner den globala uppvärmningen – men gör haven surare och påverkar livet där negativt.
– Vi vet helt säkert att det påverkar jättemånga organismer. De flesta djur vi samlade in idag kommer på nåt sätt bli påverkade av försurning, säger Sam Dupont, och tittar ner på högen av sand, sten och olika växter och djur som just samlats upp från havsbotten och nu ligger på båtens däck.
Haven är 25 procent surare
Han är lektor vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet och har forskat på hur ormstjärnor påverkas av försurningen. Bara en väldigt liten förändring av pH-värdet (0,2) var tillräckligt för att döda deras larver. Andra forskare har exempelvis visat hur snäckor och koraller får svårare att bilda skal, eftersom det krävs mer energi när pH:t sjunker.
I världshavens ytvatten har pH-värdet redan minskat från cirka 8,2 till 8,1 i genomsnitt. En tiondels steg nedåt kan tyckas lite, men eftersom pH-skalan är logaritmisk så motsvarar det runt 25 procents ökning av surhetsgraden, jämfört med förindustriell tid.
Försurning ett hot mot fisket
Och om vi fortsätter släppa ut koldioxid på dagens nivå så förväntar sig FN:s klimatpanel (IPCC) ett pH-värde vid nästa sekelskifte på 7,8 – något som skulle vara förödande för livet i havet. Försurningen hotar på sikt alltså fisket, och miljarder människors matförsörjning.
– En stor del av luften vi andas kommer från havet. Klimatet kontrolleras av havet. Och om havet inte är friskt, då är dessa tjänster i fara. När arter försvinner är havet mycket känsligare för framtida förändringar, säger Sam Dupont.
Så gör koldioxid havet surare
När koldioxid från luften löser sig i havet bildas kolsyra (divätekarbonat). Det leder till en rad kemiska förändringar i havet, bland annat att pH-värdet sjunker (ökad surhetsgrad).
Havsförsurning är väl undersökt, och finns med i IPCC:s rapporter. Det finns totalt över 11 000 forskningsrapporter i ämnet.
Eftersom pH-skalan är logaritmisk, så innebär varje grads skillnad en tiodubblad förändring av koncentrationen av vätejoner.
Den förändring som nu sker av pH-värdet i havet under EN människas livstid är den snabbaste förändringen på 55 miljoner år – d v s långt före mänsklighetens historia började.
Källa: IPCC, HaV och Sam Dupont