Turerna har varit många när det gäller den så kallade gymnasielagen. Bestämmelsen är en förändring av migrationslagen som ger nya möjligheter för ensamkommande att få uppehållstillstånd under tiden de studerar på gymnasiet.
Men lagändringen, som trädde i kraft den 1 juli, har skapat förvirring bland domstolarna.
– Rättsläget är oklart och vi behöver vägledning, säger Johan Sanner, chefsrådman vid migrationsdomstolen i Göteborg, till TT.
Råd från EU
Migrationsdomstolen i Göteborg tar nu hjälp av EU-domstolen och har begärt ett så kallat förhandsavgörande. En av de springande punkterna i gymnasielagen har varit det sänkta beviskravet för de sökandes identitet. Vissa har tolkat de sänkta kraven som oförenliga med såväl svensk grundlag som EU-rätten, och domstolar i Malmö, Stockholm och Luleå har haft olika syn på saken.
– Det vi vill har stöd med är hur vi ska tolka EU-rätten, sedan får vi själva tillämpa det på den nationella lagstiftningen, säger Johan Sanner.
Inväntar besked
Gymnasielagen tillämpas efter att bland annat skyddsskäl har prövats, som en sista utväg. Tolkningen av det sänkta beviskravet får därmed avgörande betydelse för dem som berörs av den. I väntan på besked från EU-domstolen kommer pågående ärenden troligtvis att dröja, tror Johan Sanner.
– Min bedömning är att vi sannolikt inte kommer att döma av några mängder av den här karaktären, så som rättsläget ser ut just nu.
Förhandsavgörande från EU-domstolen tar i regel ungefär ett år, men kan gå snabbare om begäran behandlas som ett skyndsamt ärende.