Var kommer pengarna ifrån? Vad betalar kommunen? Vad händer när det blåser?

– Serneke står för allt i området; byggnader, gator, parker inom området. Kommunen är med och delfinansierar det som bedöms tillhöra det större områdets behov. Mer specifikt går trafiknämnden in och delfinansierar den nya sträckningen av Polstjärnegatan. Sen gäller det också den större parken som ligger mellan projektet och hamnbanan som kommunen delfinansierar, säger Marcus Bengtsson, handläggare på Fastighetskontoret.

LÄS MER: Storbrand i höghus i västra London

Hur förhindrar man bränder likt den i London?

– Vi har jobbat mycket och länge tillsammans med räddningstjänsten och utformat projekteringen utifrån de normer och krav vi har i Sverige och de är ganska höga. Vi har ett heltäckande sprinklersystem och ett centralt brandlarm som reagerar på rökutveckling. Vi har stomme och fasad i obrännbara material för det är en stor risk om man har brännbart material i fasaderna, säger Lars Edwall, ansvarig för planarbete på Serneke och Jörgen Eriksson, vd, Karlastaden Utveckling AB.

– Sen handlar det om egen vattenförsörjning. Upp till en viss nivå kan man nyttja kommunalt vatten till sprinkling. Vi kommer komplettera med en sprinklertank som förser vatten för hela Karlastaden, fortsätter Lars Edwall och Jörgen Eriksson.

– Något liknande det som hände i London kommer inte att kunna hända här, säger Tore Hjelte, handläggare på Stadsbyggnadskontoret.

LÄS MER: Klartecken för Karlatornet

Hur ser evakueringsmöjligheterna ut?

– Vi har två separata utrymningstrapphus, från källarvåning upp till högsta våning. Sen är det två räddningshissar som räddningstjänsten ska kunna använda om det skulle inträffa något och man behöver komma upp i husen. De kan även att ta ner rörelsehindrade som inte kan evakuera sig själva, säger Lars Edwall och Jörgen Eriksson.

– Det ska påpekas att det är räddningshissar vilket är en helt annan kategori än de övriga hissarna som stängs vid en brand. Räddningshissarna går också utöver den vanliga elförsörjningen. Om det skulle brinna i en kabel som försörjer med el kan de drivas av dieselpumpar som står på en annan plats i Karlastaden, säger Lars Edwall och Jörgen Eriksson.

Kan det bli en måltavla för terrordåd?

– Det finns väl inget rakt igenom svar på det. Ett vardagsdygn kommer det att vistas runt 20.000 människor så vill någon utföra ett terrordåd har man ganska många personer här på liten yta. Samtidigt finns det flera andra platser – motsvarande under en konsert på Ullevi är 40-50.000. Det är varken svårare eller enklare att utföra en attack här än på jämförbara andra ställen i stan. Det man kan säga är väl att det är ytterligare ett ställe, säger Tor Hjelte.

– Alltså det är klart att alla har med sig det i bakhuvudet med tanke på vad som händer runt om i världen. Man kan ju aldrig säga att det aldrig kan hända för det kan man inte göra om någon byggnad, säger Lars Edwall och Jörgen Eriksson.

– Vi kan bara arbeta med konstruktionen och se till saker som att säkra försörjning av ventilation, el, fiber och vatten. Vi har arbetat utifrån de normer och regler som finns i Sverige men utöver det finns det inte mycket att göra, säger Lars Edwall och Jörgen Eriksson.

LÄS MER: Klartecken för Karlatornet

Vem ska bo där?

– Vi har haft en bostadskö/intresselista med över 14.000 intressenter. Många av dem är personer som redan idag bor på Hisingen och Älvstranden. Det är ingen större skillnad på de som kommer att bo där och de som redan bor på Älvstranden, säger Lars Edwall och Jörgen Eriksson.

– Det ska bli en del kontorslokaler och i tornet kommer det att vara bostadsrätter men Dicksonska stiftelsen kommer också att uppföra hyresrätter i andra byggnader i Karlastaden, så det kommer att bli en mix i området. Det är ju inte bara tornet som ska byggas utan även sju andra kvarter och i bottenplanen kommer det att vara verksamheter; butiker, restauranger, caféer. Det ska bli en levande stadsmiljö både dag- och kvällstid, säger Lars Edwall och Jörgen Eriksson.

– I en intilliggande byggnad, som är sammanfogad med själva tornet i entréplan, kommer hotellet att vara. Sedan i annan byggnad finns möjlighet till förskola. I dagsläget pratar man om 12 avdelningar. Det kommer också att finnas en utkiksplats som är öppen för allmänheten, högst upp, på plan 69, säger Lars Edwall och Jörgen Eriksson.

Vad händer när det blåser?

– Då gungar det där uppe, det gör det i höga byggnader. Vi var på studiebesök i toppen av Europas högsta byggnad och där känner man av rörelsen. Sen finns det absolut ingen möjlighet att det kan blåsa omkull eller något sådant, utan det man arbetar för, det är att få bort svängningarna för upplevelsens skull. Det är väldigt många inblandade parter och ett steg i processen var att vi vred byggnaden 45 grader för att minimera rörelserna, säger Tore Hjelte.

– Det kommer att vara en viss rörelse på tornet men de flesta kommer inte att känna av det överhuvudtaget. Om det blåser riktigt, riktigt mycket kanske någon extra känslig kan notera det. Vi har konstruerat utifrån den vindbelastning som finns här och det är en väldigt kraftig grundläggning om man jämför med andra hus, säger Lars Edwall och Jörgen Eriksson.

Kommer det inte att blockera sikten från Ramberget?

– Ja, det kommer det naturligtvis göra på ett sätt. Står man på en punkt och ställer sig precis bakom tornet gör det det. Sen vet alla som har varit upp på Ramberget att det inte finns en punkt, utan att det finns många utsiktsplatser, säger Tore Hjelte.

– Nu kommer det också att vara en utsiktsplats, öppen för allmänheten, uppe i tornet där man får ännu bättre utsikt. Så det är ett komplement till utsiktsmöjligheterna i Göteborg men det är klart att ett visst hinder kommer det att ge utsikten från Ramberget, säger Tore Hjelte.