Längs de svenska kusterna växer många olika sorters alger och tång – växter som är proppade av ämnen som är nyttiga för människan och som har användningsområden inom både livsmedel och medicin.
Enligt en rapport från den europeiska koalitionen “Seaweed for Europe” skulle algproduktionen i Europa kunna växa från nuvarande knappt 300 000 ton per år till 8 miljoner fram till 2030 och generera över 100 000 nya arbetstillfällen.
Från svenskt håll ser Jordbruksverket ett ökat intresse för algodlingar.
– Vi får allt fler frågor kring hur man etablerar en odling, säger Johan Penner.
Regeringen satsar på algindustrin
Regeringen gav i juni Jordbruksverket i uppdrag att främja algindustrin i Sverige. Målet är att konsumtionen och användningen av algbaserade livsmedel ska kunna öka i Sverige.
– Dessa odlingssätt har stor potential att bidra till ökad matproduktion, minskad miljöpåverkan och ökad energieffektivisering, skriver Diana Ayoub, stabschef hos landsbygdsministern i ett mejl till SVT.
Just nu är det tidskrävande att etablera nya odlingar. Miljöprövningen kan ta flera år och tillståndsprocessen ställer höga krav. Jordbruksverket arbetar med att se över regelverken och komma med förslag på förenklingar.
“Del av den nya maten”
Linnea Sjögren har länge lagat mat med alger och tång som huvudingrediens och anordnar kurser om hur man hittar alger på västkusten. Hon är övertygad om att alger kommer bli allt vanligare på våra tallrikar.
– Det är en del av den nya maten som vi kommer äta i framtiden.
Se när SVT:s reporter provar rårakor med egenplockade alger i videon.
Tång som odlas i Sverige idag:
• Sockertare. Används i livsmedel, djurfoder och biobaserade material.
• Havssallat. Används i livsmedel, biobaserade material och i medicin.
• Söl. Används i livsmedel.