En dykare sätter ut små gräs i havsbotten, delad bild med drönarbild över klippor och hav i en vik.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Följ med under ytan och se när ålgräset planteras ut på västkusten. Foto: SVT

Ny forskning: Återplanterat ålgräs fick djurliv att återvända

Publicerad

Att plantera nytt ålgräs på platser där det varit försvunnet kan göra susen för djurlivet. Omkring 80 procent av de ryggradslösa djuren har återvänt i ett projekt på Västkusten.

Ålgräs, även kallad bandtång, är en undervattensört som minskat kraftigt de senaste årtiondena. Ålgräs är viktigt för den biologiska mångfalden eftersom de fungerar som bostad eller barnkammare åt exempelvis torsk, krabbor och räkor.

Forskare vid Göteborgs universitet har under tolv år arbetat med att återskapa ålgräsängar med framgång. Nu har de också visat att djurlivet trivs i nyplanteringarna. När forskarna räknade hur många bottenlevande djur och djur som levde i sedimenten såg de att omkring 80 procent av de ryggradslösa djuren hade återvänt.

Eduardo Infantes, marinbiolog vid Göteborgs universitet, och en av forskarna bakom studien ser resultatet som goda nyheter. Foto: Lars Wiklund/SVT

Glest funkar

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Restoration Ecology och forskarna skriver att även om ålgräset inte har hunnit växa sig lika tätt som i en gammal ålgräsäng så är den biologiska mångfalden lika stor som i ett område med bevarat ålgräs i samma vik.

Forskarna testade att plantera ålgräs med olika mellanrum och glesare placering av plantorna lockade också djuren. Även fläckvisa planteringar som gjorts i en större plantering visade goda resultat.

Fakta: Ålgräs

Ålgräs, även kallat bandtång, är en undervattensört med breda, slaka blad som kan bli upp till två meter lång.

Växer på sandiga och mjuka bottnar ned till tio meters djup, i såväl salt som bräckt vatten.

Bildar vidsträckta undervattensängar med en fauna av kräftdjur, musslor och fiskar. Ängarna är en viktig miljö för torskyngel.

På 1930-talet drabbades ålgräset av en parasitsvamp som hotade utrota stora delar. Växten repade sig dock och återtog delvis sina forna växtplatser, men har åter minskat på grund av övergödning, överfiske och hamnanläggningar.

Om större fiskar försvinner så rubbas näringskedjan i flera led så att fintrådiga alger breder ut sig och kväver ålgräset.

Ålgräset behöver god tillgång till solljus. Det motverkar växthuseffekten genom att ta upp och lagra koldioxid.

Källa: NE, länsstyrelsen i Västra Götaland

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.