Fjärrvärmepriset har stigit kraftigt i Sverige. Under 2023 har fjärrvärmebolagen höjt priserna med i genomsnitt nära 8 procent. Den högsta höjningen sedan 1996, enligt Nils Holgersson-rapporten.
Ett bolag sticker särskilt ut i rapporten. Det privata bolaget Solör Bioenergi äger 11 av de 15 fjärrvärmenät med högst fjärrvärmepriser i landet.
”Ingen valmöjlighet”
I Härryda kommun är det Solör Bioenergi som står för fjärrvärmen.
– Vi har ingen valmöjlighet i praktiken. Solör är de som levererar fjärrvärme här. Så vi är fast hos dem, säger Hannu Ahoniemi, ordförande för Östergårdshus Samfällighetsförening.
I höstas informerade Solör Bioenergi samfälligheten om att priset för 2024 skulle höjas med 20,8 procent. Det finns 49 hushåll i samfälligheten. Utslaget per hushåll innebär höjningen en ökad kostnad på 223 kronor i månaden.
Anmälde till Konkurrensverket
Då samfälligheten fått besked om höjningen begärde man förhandling med Solör. Svaret kom snabbt på mejl, berättar Hannu Ahoniemi. I mejlet angav bolaget sina skäl till höjningen och meddelade att de härmed ansåg förhandlingen vara avslutad.
– Det vore väl kanske lämpligt att man träffade dem, säger Anders Pettersson, vd Solör Bioenergi.
Efter beskedet om förhandlingen anmälde samfälligheten Solör till Konkurrensverket.
Så svarade Solör
Solör Bioenergi svarade Konkurrensverket att prishöjningen är ett resultat av kraftigt ökade kostnader, en direkt respons till marknadsutvecklingen med skenande bränslepriser och räntekostnader. Samt att det finns flera alternativ för uppvärmning, till exempel värmepump.
Konkurrensverket har skrivit av ärendet, dock utan att ha tagit ställning till om det skett någon överträdelse av konkurrensreglerna eller inte.
Sedan tidigare har Konkurrensverket en prioriterad utredning mot Solör Bioenergi om misstänkt missbruk av dominerande ställning i Mönsterås kommun. Den utredningen pågår fortfarande.
Fjärrvärme
Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige. Fjärrvärme innebär produktion av hetvatten som distribueras i rörledningar till flera kunder i en ort.
Fjärrvärmen i Sverige har i huvudsak byggts ut och utvecklats i kommunal regi. I början av 1980-talet bedrevs de flesta fjärrvärmeverksamheter i kommunal regi.
Detta förändrades i samband med avregleringen av el- och fjärrvärmemarknaderna i mitten av 90-talet. Då tilläts att verksamheter bedrevs av andra ägare och med syfte att göra vinst. Vilket ledde till en våg av kommunala utförsäljningar av fjärrvärmeverksamheter. Under åren 1995–2005 såldes 56 kommunala fjärrvärmerörelser.
Källa: Energimarknadsinspektionen och NE
Nils HOlgersson-rapporten
I Nils Holgersson-rapporten jämförs kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning för ett flerbostadshus mellan olika kommuner.
Bakom rapporten står bland annat Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta.
Syftet med rapporten är att visa på hur priserna skiljer sig: ”det faktum att många av verksamheterna bedrivs i kommunala eller enskilda monopol innebär att de behöver granskas inte minst med avseende på priserna”
Källa: nilsholgersson.nu