Det var 2006 som det japanska jätteostronet etablerade sig i svenska vatten. Sedan dess har forskarna tilttat på ekologin och beståndsdynamik kring arten.

– Under arbetets gång har vattenbruksnäringen gett signaler att de är intresserade av att odla dessa ostron, säger Åsa Strand, forskare inom främmande arter och vattenbruk på IVL Svenska Miljöinstitutet.

LÄS MER: Ostronodlare vägrar ge upp

Nya metoder behövs

Svenska myndigheter har ett ansvar att kontrollera aktiviteter som kan orsaka spridning av främmande arter, så därför behövs nya metoder för att det japanska ostronet ska kunna odlas i Sverige.

– Även om det är en invasiv art så har de flera positiva effekter på ekosystemet. I och med att de äter plankton så minskar de risken för algblomningar och bidrar till förbättrad vattenkvalitet vilket även kan gynna andra arter, säger Åsa Strand.

Vill hindra att arten sprids

Nu ska hon arbeta med att ta fram odlingsmetoder som leder till att de japanska ostronen inte förökar sig. Ostronen odlas i korgar i haven och lägger ägg som blir larver.

– Om de reproducerar sig finns risken att larverna sprids utanför odlingen till områden där de bildar nya eller ökade populationer. Och eftersom myndigheterna har krav på sig att inte bidra till ökad spridning av främmande arter så är de tveksamma till att ge tillstånd för att odla japanska ostron, säger Åsa Strand.

LÄS MER: Smörbulten hotar svenska arter

Sänks ner till lägre temperaturer

Innan det är dags för ostronen att föröka sig kommer de att sänkas ner till lägre vatttentemperaturer vilket bidrar till att reproduktionen förhindras.

– Det kan ge myndigheterna möjlighet att ge odlingstillstånd för arten. En annan positiv effekt är att ostronen får bättre kvalitet av att inte föröka sig.

Under projektet ska Åsa Strand även arbeta med att utveckla odlingen av platta ostron och blåmusslor.