En kvinna dömdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning 2020. Men ingen av målsägarna i mordfallet blev kontaktade av kliniken för att ges möjlighet att bli underrättade om den mordmisstänkta kvinnan till exempel skulle rymma.

Ändå säger lagen att just detta ska ske. Syftet är att erbjuda stöd och skydd till brottsoffer, och förhindra ny brottslighet från den dömda personen.

Tolkade lagen fel

Skaraborgs sjukhus hade tolkat bestämmelsen som att det var först när det var aktuellt med till exempel permissioner som man behövde identifiera målsägare och ge dem möjlighet att begära att bli underrättade. Fel, enligt JO.

– Om en sådan person plötsligt skulle rymma, så har sjukhuset inga möjligheter att direkt underrätta målsägare – för man vet inte ens vilka de är. Den tid som krävs för att ta reda på det och sedan fråga dem om de vill bli underrättade... det säger sig självt att detta måste göras så snart som möjligt för att ha den beredskapen, säger chefsJO Erik Nymansson.

Mycket kritisk

Han vet inte hur det ser ut på andra rättspsykiatriska kliniker i landet.

– Vi har ingen klar bild av det, även om jag hoppas att detta var ett enskilt fall. Men jag är inte säker på det.

– Som jag skriver i beslutet är jag mycket kritisk. Jag tycker att detta är allvarligt. Det är uppseendeväckande att man dels inte förstått innehållet i regleringen, men också för att den varit i kraft i drygt trettio år, säger chefsJO Erik Nymansson.

Sedan JO tog sig an fallet har Skaraborgs sjukhus infört nya, skriftliga rutiner.

– Jag förstår att de anhöriga blev upprörda och besvikna, vi har inte uppfyllt de krav som förväntas. Men det gör vi nu, säger Lena Bjugård Bränfeldt, verksamhetschef vuxenpsykiatrin på Skaraborgs sjukhus.