Munkedal i mellersta Bohuslän innehar ett föga smickrande svenskt rekord. Kommunalskatten är högst i landet. 35 kronor och 11 öre av varje intjänad hundralapp går till kommunen och landstinget. Det är tre kronor mer än riksgenomsnittet.

De styrande partierna – Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centern – höjde skatten 2016 med 95 öre. Avsikten är att effektivisera de kommunala verksamheterna för att så småningom få ner kostnaderna.

Skatteuttaget är något kommuninnevånarna är väl medvetna om.

– Jag har en dotter i Trollhättan, det är väldig skillnad, hon betalar ju mycket mindre i skatt än vad jag gör som har liten pension, säger Irma Albinsson när vi träffar henne torget framför kommunhuset. Men hon tillägger samtidigt att hon är nöjd med den kommunala servicen i Munkedal.

– Jag kanske inte reflekterar så mycket när jag betalar min skatt om det är en krona hit eller dit men visst är det väl onödigt om det skulle gå att rätta till, säger Jane Wiberg.

Kan behöva höja skatten

”Välfärdsmiljarderna” är en permanent höjning med 10 miljarder kronor om året av statsbidragen till kommunerna. De får använda pengarna som de vill men i flera uttalanden har regeringsföreträdare sagt att pengarna räcker till att anställa 30.000 fler.

Intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har dock varnat för att pengarna på många håll inte kommer att räcka till någon kvalitetsförbättring. Skatteintäkterna till kommunerna har inte blivit så stora som man beräknat och samtidigt ökar kostnaderna. Kommunerna kan, trots de 10 miljarderna, behöva höja skatten med två kronor eller mer de närmaste åren – eller skära ner, bedömer SKL.

Matlådor bannlysta

Kommunalrådet Åsa Karlsson (S) tar oss med på en rundtur för att visa upp satsningar som är på gång för att få ner kommunens driftskostnader. Hon berättar om goda skolresultat och att matlådorna i hemtjänsten är bannlysta, maten lagas hemma hos de gamla. Men kostnaderna per elev eller brukare är högre än i andra jämförbara kommuner.

Vi stannar till vid en grönskande vallåker i utkanten av centralorten.

– Det här är en av de platser som är möjliga för ett nytt äldreboende. Vi lägger ner tre mindre äldreboenden och bygger ett nytt och större för 250 miljoner med 100 platser, som också ska möta framtidens behov.

Är det sånt här ni tänker använder välfärdsmiljarderna till?

– Ja.

Men pengarna ska ju egentligen användas för en kvalitetshöjning, fler anställda?

– Det blir en kvalitetshöjning i och med att vi kan hålla nere kostnaderna. Annars måste vi ju spara på annat, säger Åsa Karlsson.

Moderaterna överklagar

I Dingle drygt en mil norrut visar hon oss också en stor skola som de styrande vill köpa in från region Västra Götaland. Det ska bli ett HVB-hem för bland andra ensamkommande barn och unga och hit ska också Munkedals gymnasieutbildningar flytta. Tanken är också här att investeringen på sikt ska minska konstnaderna.

Moderaterna är det största oppositionspartiet i Munkedal och har överklagat beslutet till Kammarrätten. De anser att kommunledningen har dålig koll på kostnaderna.

Oppositionsrådet Ann-Sofie Alm (M) talar om ”lyxfällanbeteende”.

– Vi har en politisk ledning som spenderar mer pengar än vad vi faktiskt har, säger Ann-Sofie Alm.

Moderaterna vill spara mer. Ann-Sofie Alm nämner den kommunala musikskolan som hon anser kan krympas.

Många nyanlända

Munkedal har tagit emot många människor på flykt de senaste åren. Föreningar och ideella krafter försöker få de nyanlända känna sig välkomna. I Hedekas i norra Munkedal, ordnar Sörbygdens musik- och kulturförening språkkafé en kväll i veckan. Gerd Berg är en av dem som undervisar. Hon pekar på bilder av olika föremål.

– Kan du säga om det är en eller ett?

– En färgkrita...

Iman Falaha kom från Idlib i Syrien med man och två barn för ett år sen. De har fått uppehållstillstånd och har kunnat flytta in i en lägenhet som stod tom.

– Jag hoppas prata svenska bra och jag trivs i Sverige. Gerd hjälper mig mycket. Jag tränar hemma, säger Iman Falaha leende.

Gerd Berg sökte upp några nyanlända kvinnor som kommit till Hedekas och började lära ut svenska där de bodde.

– Eftersom de har små barn har de svårt att delta i SFI-undervisningen, men Iman har lärt sig mycket ändå, säger Gerd Berg.

Vill få folk att stanna

Tillbaka på kommunkontoret. Åsa Karlsson är noga med att framhålla att hon, även om det innebär påfrestningar, välkomnar de nyanlända. Med en åldrande befolkning behöver kommunen ett tillskott av människor i arbetsför ålder.

– Vi jobbar ganska hårt för att få dem vi har i kommunen att stanna. Varje människa som jobbar här och bor här är en tillgång i kommunen på alla sätt, säger Åsa Karlsson.

Och då blir också kommunens ekonomi bättre?

– Ja, det blir den, det är en win-win-situation vill jag säga.

Måste spara 12 miljoner

Men ungefär samtidigt med de extra pengarna till kommunerna kommer också en kalldusch från regeringen. Munkedal har i dag ansvar för 100 ensamkommande barn och unga. Den första juli nästa år sänks statsbidragen som kommunerna får för dem. Där försvinner med råge vad Munkedal får av välfärdsmiljarderna, konstaterar Åsa Karlsson.

– Det låter bra att vi får 13 miljoner men samtidigt sänks ersättningen för våra ensamkommande. På helårsbasis tar man tillbaka 24-25 miljoner. Så vi måste spara 12 miljoner!

Hoppas på ”kommunal folkstorm”

Hur det ska gå till kan Åsa Karlsson inte säga i dag. Målet att på sikt sänka kommunalskatten ter sig alltmer avlägset. Kanske måste Munkedal skjuta på någon av de planerade investeringarna. Att placera om ensamkommande från HVB- och familjehem till billigare stödboenden är inte så enkelt som det låter, de har ofta hunnit knyta starka band till vuxna på boendena.

– Skulle du vilja att jag hämtade dina barn och säger det att det är för dyrt att bo hos dig, jag flyttar dem till en annan familj. Hur tror du dina barn skulle må?

Eftersom många kommuner drabbas av detta hoppas Åsa Karlsson på en ”kommunal folkstorm”. Det är feltänkt i regeringen, säger hon ilsket.

– Jag kan inte säga vem det är som har tänkt fel men nån har tänkt fel!