Rolf Gustavsson är yrkesfiskare på Vättern, hemmahörande i Hjo. Foto: Bosse Carlqvist/SVT

Kräftfiskaren i Vättern: ”Det är ju den största delen av vår inkomst”

Uppdaterad
Publicerad

Att kräftorna i Vättern fortsätter att bli fler, samtidigt som de blir mindre, bekymrar inte bara SLU-forskare i en ny rapport,utan också Vätterns yrkesfiskare eftersom folk inte vill köpa små kräftor.

– Samtliga fiskare i Vättern fiskar kräftor och det är den största delen av vår inkomst, säger yrkesfiskaren Rolf Gustavsson som vi följer med ut på Vättern från hemmahamnen i Hjo.

I en ny rapport konstaterar SLU:s forskare på Sötvattenslaboratoriet i Drottningholm att kräftorna i Vättern blir allt fler, men mindre. Forskarna menar att fisket är för hårt i Vättern och ser problem för yrkesfiskarna på sikt. Det är en svår fråga ekonomiskt, då yrkesfiskarna i Vättern blivit beroende av kräftfisket.

90 procent

Tillgången på signalkräftor har ökat kraftigt i Vättern sedan år 2000 och därmed också kräftfisket. Idag utgör kräftfisket som sker under några få veckor hela 90 procent av yrkesfiskarnas intäkter.

– Det är ju bara under sex veckor från sista veckan i juli och en vecka in i september som det finns efterfrågan. Alla vill äta samtidigt i augusti. Vi trodde ju själva när det släpptes fritt för 20 år sedan att det skulle gå att fiska hela året, men det finns ingen efterfrågan då, utan då är det frysta kräftor som gäller.

För hårt fiske

Forskarna vid SLU Aqua tolkar läget med fler men mindre kräftor som att kräftfisket är för hårt, framförallt i norra delen av Vättern.

– Egentligen önskar man ju någon form av reglering så att fisketrycket minskar, säger Rolf Gustavsson.

Hör yrkesfiskaren Rolf Gustavssons kommentarer till SLU:s rapport i videon ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.