Starta klippet för att se polisinspektör Sofia Myrén berätta om utmaningarna med att samla bevis för hedersförtryck 

Regionalt stödcentrum heder har sina lokaler i centrala Göteborg, dit personer som är utsatta för hedersrelaterade brott kan komma. Stödcentrat är en samverkan mellan elva kommuner i Göteborgsregionen, Polismyndigheten och Västra Götalandregionen.

För låg kompetens

Att inte ett enda åtal om hedersförtryck väckts sedan lagen kom för ett år sedan, tror Christine Lidström delvis beror på att många utsatta är ovilliga att polisanmäla en familjemedlem eller släkting. Men hon pekar också på bristande kunskaper bland utredare. 

– Jag tror att kompetensnivån hos polisen generellt är låg vad gäller hedersrelaterat våld och förtryck, säger Christine Lidström.

Även polisinspektör Sofia Myrén, som är halvtidsanställd på Regionalt stödcentrum heder, anser att polisens kompetens är otillräcklig i nuläget.

– Men jag tror polisen kommer bli bättre på detta. Nu när vi höjer upp kunskapen och ser följderna, hur utredningar sköts och om de går till åtal, så kommer vi bli skarpare och skarpare.

Svårt bevisa motivet heder

För att bevisa hedersförtryck räcker det inte med att bevisa brott. Det måste också vara bevisat att motivet är heder, och att samma förövare upprepat gärningarna flera gånger under en viss tid. 

– Det är otroligt många brott som den utsatta inte ens vet är ett brott. Det är inte okej att låsa in en person eller titta igenom någons dator hur som helst, säger Christine Lidström. 

– Det är viktigt att höja kunskapen hos alla yrkesverksamma så att de kan plocka ut alla de här brotten som faktiskt sker.