• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Linus Andersson från Göteborg är VD för ett företag som bland annat undersöker vrak. Nu står han åtalad för att ha deltagit i filmningen av Estonia. Foto: Jonas Bosell

Linus, 37, från Göteborg bakom nya Estonia-filmen – anser inte att han gjort något fel

Uppdaterad
Publicerad

Linus Andersson, 37, är expert på att undersöka vrak. Nu står han åtalad för att ha deltagit i filmningen av Estonia, där man upptäckte en stor och hittills okänd skada i skrovet.

– Sverige kan inte hävda egen lagstiftning på internationellt vatten, säger han bestämt och menar att han är oskyldig.

För ett knappt år sedan var han ombord på ett tyskflaggat fartyg och studerade de skärmbilder som kom från en sjörobot vid vraket efter Estonia.

– Jag körde där längs skrovet sida och plötsligt såg det ut som om båten tog slut. Vi stannade upp och insåg att vi knappast kunde ha kommit till aktern än. Så då fortsatte vi och upptäckte skadan, berättar Linus Andersson.

Stor överraskning

Alla i filmteamet blev oerhört överraskade. Linus Andersson hade noggrant gått igenom det videomaterial som fanns från de tidigare undersökningarna, och där inte sett en sådan reva.

– Men de tidigare undersökningarna var bristfälliga, så det säger inte så mycket. Man hade till exempel rört sig från propellrarna till bryggan, vidare till bogen och tillbaka till propellrarna. Inte alls metodiskt. Vi kör ju enligt ett visst mönster.

Ni lägger ut ett tänkt rutnät över vraket och undersöker sedan ruta för ruta?

– Precis så, med hög upplösning. Alltså... hålet kan ha varit med på de tidigare filmerna men inte ha synts eftersom undersökningen var så bristfällig, säger Linus Andersson.

Enligt honom har hålet uppstått av en stark yttre kraft, antingen i vattenytan eller när fartyget träffat botten.

– Det finns faktiskt en bit plåt som är fläkt utåt, medan allt annat är tryckt inåt. Det kan tyda på att något har träffat och sedan åkt ut igen. Som gammalt sjöbefäl vet jag att det finns containrar och annat som farit överbord och flyter omkring och kan ställa till skada. Men jag vill ogärna spekulera, säger han.

Fler undersökningar

Han vill att dokumentärfilmen ska ligga till grund för fler undersökningar. Men det blir svårt med den lag som han själv blivit åtalad för att ha brutit mot.

– Jag vet. Så man behöver nog ändra lagen. Jag menar ju att den lagstiftning som gäller på internationellt vatten är United Nations Convention of Life at Sea, och då är det flaggstatens bestämmelser som gäller. Vi var ute med ett tyskflaggat fartyg, säger han och tillägger att det snabbt blir problem om man skulle låta nationell lagstiftning tumma på det internationella regelverket.

Titanic skyddad

Titanic är ett liknande fall, men där har nära nog alla länder med maritim anknytning skrivit under på att skydda vraket. Här är det bara Sverige, Finland och Estland.

– Jag förstår att lagen för att skydda vraket efter Estonia finns. Det var också viktigt för mig med de etiska och moraliska aspekterna. Men när jag fick höra att anhörigföreningen närmast uppmuntrade oss kände jag mig trygg, säger Linus Andersson.

Att gå ut med namn och bild trots att han är åtalad ser han inga problem med.

– I dokumentären är jag helt synlig med namn, och jag har tagit beslutet att vara med helt och hållet.

”Gravfriden vid Estonia har blivit kränkt av händelsen”

Lagen om gravfrid gör det förbjudet att dyka i närheten, och om man döms för brottet riskerar man fängelse upp till två år eller böter.

– Gravfriden vid Estonia har blivit kränkt av händelsen, säger Helene Gestrin vid internationella åklagarkammaren i Göteborg.

Här kan du läsa mer om hur åklagaren resonerar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.