Delar av Göta älvdalen och Lilla Edets kommun har rödmarkerade områden efter undersökningar av Statens geologiska institut, SGI. Rödmarkerad innebär den högsta nivån av risk för jordskred.
En viktig omständighet för potentiella husköpare att känna till – särskilt eftersom du som fastighetsägare kan bli skyldig att själv bekosta åtgärder för att stabilisera marken.
“Karin” köpte hus bara ett par hundra meter från Göta älv för några år sedan. Hon vill vara anonym eftersom det är känsligt bland grannarna att berätta om de dåliga markförhållandena. Hon fick inte information om att huset låg på rödmarkerat område.
– Vi känner ju oss jättelurade. Det är öppet runt om huset och jag frågade om det kommer byggas nåt mer. “Nej, nej, nej” svarade mäklaren tvärsäkert. Att det var byggförbud – det var det ingen som sa, berättar hon.
Klimatkrisen oroar
Klimatförändringarna gör att risken för skred och ras ökar i Göta älvdalen, något som spär på “Karins” ängslan.
– Det oroar oss. Båtarna som åker på älven, det blir större båtar och tätare trafik. Och så vädret. Det blir mycket mer fukt och det regnar mycket mer, säger hon.
Hon och hennes man kände nyligen ett oroande tecken.
– Det gick som ett skalv i huset, en vibration kanske. Som var jättetydlig. Då kände vi “nämen gud, vad var det här för något?”. Det känns inte alls bra att bo här.
I Lilla Edet fick husägare för några år sedan veta att de delvis skulle behöva bekosta skredsäkringsåtgärder, men sedan kom beskedet att staten tar hela kostnaden.
”Karin” och hennes man letar efter ett annat hus, och tänker vara tydliga mot en kommande köpare.
– Vi tänker inte sälja och inte tala om hur det ligger till. Rätt ska ju vara rätt, säger hon.
Mäklaren Niclas Grönvall berättar om hur viktigt det är att vara öppen mot husspekulanter i klippet ovan.
Mäklarens upplysningsplikt
Mäklaren har en skyldighet att ge råd och upplysningar. Det betyder dock inte att en köpare kan förvänta sig att mäklaren ska berätta om allt som är viktigt att veta om bostaden. Det finns ofta saker som mäklaren inte vet och därför inte kan informera om.
Mäklarens upplysningsplikt omfattar allt som kan antas vara av betydelse vid överlåtelsen, det vill säga köpet eller försäljningen. Den gäller oavsett om uppgiften kan anses vara till fördel eller nackdel för någon av parterna.
Fastighetsmäklarlag (2021:516)
Enligt 3 kap. 12 § fastighetsmäklarlagen ska mäklaren, i den utsträckning som god fastighetsmäklarsed kräver det, ge tilltänkta köpare och säljare de råd och upplysningar som de kan behöva om objektet och andra förhållanden som har samband med överlåtelsen. Mäklaren ska i förväg upplysa tilltänkta köpare om hur säljaren tänker genomföra försäljningen. Mäklaren ska också göra det hen kan för att säljaren före överlåtelsen lämnar de uppgifter om fastigheten som kan antas vara av betydelse för en köpare.
Mäklaren ska skriftligen upplysa en köpare om det ansvar som hen har för att undersöka fastigheten och jobba för att köparen också gör en sådan undersökning före köpet. Om mäklaren har iakttagit eller annars känner till eller med hänsyn till omständigheterna har särskild anledning att misstänka något om fastighetens skick som kan antas ha betydelse för en köpare, ska mäklaren särskilt upplysa hen om detta.
Källa: Fastighetsmäklarinspektionen
Hur har klimatet förändrats i Götaland?
Jämförelserna gäller mellan perioderna 1961-1990 och 1991-2020.
Temperatur: Under vintern (december, januari och februari) märks den största temperaturökningen. Den är omkring 1,5° i Götaland under vintern.
Snödjup och dagar med snö: Antalet dagar med snö har blivit färre. I Götaland ligger det maximala snödjupet på en lägre nivå än tidigare.
Nederbörd: Nederbörden under vintern har ökat främst i västra Götaland med som mest ungefär 30 procent. Samtidigt har nederbörden minskat i delar av östra Götaland. I de nederbördsrika områdena i Bohuslän, Västergötland och Halland är årsnederbörden drygt 140 mm större.
Källa: SMHI