Alla som har textilavfall omfattas av den nya lagen. Det gäller både privatpersoner och verksamheter. Kommunerna har informationsansvar och ska se till att textil återanvänds.

I Göteborg har kommunen samarbete med tre olika insamlingsaktörer som har återvinningskärl för textil på omkring 150 av stadens drygt 300 återvinningsstationer för hushållsavfall.

– Kundtjänst rings ner just nu. Var ska strumpor och trosor ta vägen, var finns återvinningskärlen är frågor vi får, säger Sandra Alm, processledare på Kretslopp och vatten i Göteborg.

Mycket hamnar utomlands

2023 samlades 1 400 ton textilier in i Göteborg. Det mesta som samlades in hamnade slutligen utomlands, främst i Baltikum, men mycket såldes även i second-handbutiker i Sverige. Hur mycket textil som kommer samlas in efter nyår vet man inte.

– Vi vet inte hur mycket mer arbete detta kommer bli för oss innan första kvartalet, säger Magnus Nilsson, materialstrateg på Björkåfrihet, en av organisationerna som tar emot och sorterar textilavfall.

23 000 ton kläder i Västra Götaland

Naturvårdsverket räknar med att i hela Västra Götaland så hamnar ungefär 14 000 ton kläder i soporna och ungefär 9 000 ton lämnas in till återvinning varje år. Detta innebär att runt 23 000 ton nu ska hanteras av regionens kommuner efter nyår.

– Vi är väl rustade eftersom vi redan har en vana av att ha återvinningskärl för textil dit folk har gått tidigare, säger Sandra Alm.

Miljöskäl bakom

Tanken bakom den nya lagstiftningen är att få till en cirkulär hantering av textilavfallet, att återvinna och återanvända kläder. Allt för att minska de negativa miljöeffekterna av vår klädkonsumtion.

– Textilier är väldigt resurskrävande och miljöpåfrestande att tillverka och om de inte omhändertas är det ett resursslöseri, säger Sandra Alm.

– Det bästa med den annalkande lagstiftningen är att textilberget kommer att synliggöras, säger Magnus Nilsson.