Mustafa Xasan har ett stort leende och lätt till skratt. Men en gång under intervjun blir han allvarlig.

-Det är klart att de blev. Det var en mycket svår tid. Självklart blev de ledsna, säger han.

Vi pratar om när han lämnade familjen i Somalia för att fly från inbördeskriget.

-Hade jag kunnat göra på ett annat sätt hade jag gjort det. Jag trodde aldrig vi skulle vara ifrån varandra i tre år.

FAmiljen, en fru och fem barn, har fått uppehållstillstånd sedan den nya praxisen för anhöriginvandring började gälla. Den innebär att DNA-prov numera godkänns som bevis för släktskap när det inte går att få ut giltiga ID-handlingar, vilket det inte gör i Somalia som saknar formell administration.

För Falköping innebär det här att 450 personer kan komma till Sverige. 300 barn och 150 vuxna. Det ställer stora krav på kommunen, och ett stort problem är bostäderna.

-Vi har bostadsbrist redan som det är idag, vi kommer inte ha bostäder till alla, säger Ulf Eriksson, (C) kommunalråd i Falköping.

Även andra kommuner i Västsverige räknar med flera nya invånare när somalierna börjar få uppehållstillstånd för sina barn och partners. Göteborg uppskattar siffran till 1000 personer, och inom kort åker politikerna till Växjö för att lära av deras förberedelser. I Borås har en grov uppskattning gjort på 150 personer, men siffran är betydligt högre enligt tjänstemän där. 

Samtidigt är prognoserna ytterst osäkra. Än så länge vet skolorna bara att 35 barn säkert ska komma.

-Vi har hela tiden, i nästan två års tid, att nu kommer det si och så många. Men det har det inte gjort. Det kommer några barn då och då, och vi i Falköping har en bra beredskap på att ta emot dem, säger Margareta Högberg, rektor på Centralskolan.

Och för Mustafa väntar ett nytt liv.

-Jag har levt här som om jag vore ensam och det är jag inte. Utan familj kan jag inte leva, säger han.