Politiker och kommentatorer i Schweiz och i utlandet kallar resultatet ett trendbrott eller en vändpunkt för Schweiz ställning i världen.
Det som oroar är hur invandrarfientliga högerpopulister inom EU ska utnyttja detta. Många bedömare och EU-representanter ser resultatet i Schweiz som en kraftig signal till andra partier som också spelar på rädsla för invandring.
Det franska högerpopulistiska Front National kommenterade resultatet som att detta också kommer att stärka fransmännens vilja ”att stoppa massinvandringen och kontrollen över sina gränser”.
Ökat obehag
– Detta är underbara nyheter för anhängarna av statlig suveränitet och frihet i hela Europa, sa Nigel Farage, ledare för den framgångstippade United Kingdom Independent Parti (UKIP) i ett uttalande.
Även det italienska invandringsfientliga Lega Nord uttrycker sin tillfredsställelse, liksom den islamfientlige nederländaren Geert Wilders, som menar att Nederländerna ska följa Schweiz exempel.
En av dem som uttalat sin oro för att detta blir en signal till ökad invandringsfientlighet inom EU är Martin Schulz, socialdemokrat och Europaparlamentets talman.
En del politiker som är kritiska mot resultatet menar samtidigt att man måste ta det schweiziska resultatet som en varning till politikerna att ta schweizarnas oro på allvar.
– Det visar naturligtvis på att människorna i denna värld av globalisering känner ökande obehag inför en fullständig rörelsefrihet över gränserna, säger till exempel den tyske finansministern Wolfgang Schäuble, kristdemokrat.
Russinen ur kakan
– Jag tror att vi måste ta allvarligt på detta, tillägger han.
Redan före folkomröstningen försökte EU mana schweizarna: Det går inte att plocka russinen ur kakan, sa EU:s justitiekommissionär Vivane Reding, kristdemokrat från Luxemburg.
”Russinen” är Schweiz privilegierade tillgång till EU:s inre marknad. Fast man inte är EU-medlem har man liknande förmåner som medlemsstaterna.
Undersökningar har visat att Schweiz välstånd har ökat mer under den tid Schweiz haft tillgång till den inre marknaden, jämfört med årtiondet dessförinnan. De stora multinationella företagen har varnat för att rösta ja till förslaget, liksom arbetsgivarorganisationer och fackföreningar.
År 2000 röstade schweizarna i en folkomröstning för detta avtal med EU om rörlighet över gränserna.
Det går bra för Schweiz
Årets folkomröstning är märklig därför att det går bra för Schweiz. Arbetslösheten är 3,5 procent och välståndet ökar. Dessutom behöver Schweiz desperat främmande arbetskraft för att klara produktion och export.
I själva verket har detta varit en röst mot den välståndsökning, som skett under drygt ett årtionde, alltså sedan den inre marknaden öppnades för Schweiz.
Det är krafter som vill behålla ”det gamla Schweiz” och slippa stora nybyggen i naturen, trängsel på motorvägar och i kollektivtrafiken, höjda hyror och köer i sjukvården. Till detta kommer rädslan för att inflyttningen skulle undergräva den schweiziska särarten.
Invandringen har ökat sedan den inre marknadens regler började gälla. Idag är drygt 23 procent av befolkningen av utländsk härkomst.
Cirka 300.000 av dem är tyskar. Det är nära 4 procent av befolkningen. Det talas om irritation bland schweizare över att det plötsligt talas högtyska i många områden istället för den lokala tyskan, schwyzerdütsch. Detta beror på inflyttning och pendling från den tyska sidan.
Den tyske finansministern Schäuble varnar alltså för att resultatet kan vålla Schweiz problem. Samma säger hans partikamrat Elmar Brok, ordförande i Europaparlamentets utrikesutskott. Likaså talar förbundskansler Angela Merkel om ”avsevärda problem” för Schweiz i framtiden.
Hårda motsättningar
Det kan också bli hårda motsättningar mellan Schweiz och enstaka medlemsländer, som Tyskland och Italien, som också har 300.000 invandrare i Schweiz. Frankrike talar redan om att ”tänka över förhållandet” till Schweiz”.
Redan nu är pressen hård på Schweiz att ge upp sin bankhemlighet, grunden till en del av välståndet, och istället informera om alla de hemliga konton EU-medborgare kan ha på schweiziska banker.
Rädslan för detta har bidragit till att många röstat för förslaget att begränsa inflyttningen från EU. Schweizarna beskrivs som hårt trängda och oroade av att ”det gamla Schweiz” – som de ser som en idyll – håller på att försvinna.
Ingen vet
Vad som händer nu i Schweiz är det ingen som vet. Presidenten i Schweiz, Didier Burkhalter, medger att han inte vet hur det ska fortsätta.
För EU innebär överenskommelsen med Schweiz att landet ska hålla sig till alla de sju avtal som har undertecknats mellan EU och Schweiz.
En av EU:s huvudprinciper är den fria rörligheten av arbetskraft över gränserna. Om Schweiz nu ändrar sina regler betyder det enligt avtalsreglerna att alla avtal med EU måste förhandlas om.
Och uttalanden från EU hittills tyder på att EU kommer att se mycket strängt på resultatet av omröstningen. Om Schweiz utesluts från den inre marknaden kan det bli kännbart. Över hälften av Schweiz export går till EU.
Bära huvudansvaret
Men ingen vet ännu hur ett samlat EU förhåller sig till den schweiziska omröstningen. Men med tanke på landets välstånd och starka ställning är det inte uteslutet att den irritation vi hittills hört från EU-företrädare håller i sig.
Schweiz ska nu inom tre år stifta en lag som ändrar de schweiziska reglerna om invandring från EU.
Det finns nu röster som vill att det blir ledaren för Schweiziska folkpartiet (SVP), miljardären Christoph Blocher, som ska leda förhandlingarna med EU. Det var det högerpopulistiska SVP som tog initativet till folkomröstningen. Nu menar man att SVP också får ta huvudansvaret för det inträffade.
Samtidigt är det oklart vad som egentligen har beslutats. Det talas om kvotering av inflyttningen men att den ska anpassas till Schweiz ekonomiska behov. Frågan är vad det betyder i verkligheten.