Det var under 2019 som Världshälsoorganisationen, WHO, klassade dataspelsberoende som en psykiatrisk diagnos. Sedan tidigare har man på Sahlgrenska en mottagning för spelberoende kopplat till pengar.

Dataspelsberoende beskrivs delvis som annorlunda, här handlar det om att spelandet har blivit en inrotad vana som ofta pågått under längre tid och tagit över mer och mer av den drabbades liv och identitet.

– Det är dock viktigt att påpeka att mycket spelande inte behöver vara negativt eller problematiskt. Men i de fall där spelandet inte längre upplevs som positivt utan där det istället skapar stress och där personer kanske har släppt alla andra intressen kan det vara dags att söka vård, säger Annika Hofstedt, enhetschef på den nya mottagningen för spelberoende och skärmhälsa.

Ska forska samtidigt

Mottagningen riktar sig till patienter i åldern 16 år och uppåt. Det är oklart hur många personer som kommer att kunna få vård, då man ännu inte vet hur stort behovet är.

– Det handlar också om att vi ska lära oss mer om den här gruppen, vi kommer att inleda forskningsstudier i samband med behandlingen, säger Annika Hofstedt.

Det man vet hittills är att män är överrepresenterade. Kvinnor tros lägga mer tid på sociala medier, men det finns ingen diagnos som heter ”internetberoende”.

Oklart om pandemin påverkar

– Vi är osäkra på vilken åldersgrupp som kan vara överrepresenterad. Hittills är det både föräldrar till barn med problem och vuxna med egna problem som hört av sig, säger Annika Hofstedt.

Hofstedt säger att det är för tidigt att uttala sig om vad pandemin kan ha för eventuella konsekvenser när det gäller problematiskt datorspel.

I klippet nedan konstateras dock att dataspelsbranschen har sett ett uppsving de senaste månaderna: