Upptäckten har beskrivits i tidskriften Physical Review Materials, och anses som banbrytande inom vetenskapen om olika material. Forskaren Ludvig de Knoop på Chalmers i Göteborg hade en huvudroll.

De Knoop hade placerat en minimal guldkon i ett elektronmikroskop, som använder elektronteknik för att ta bilder av mycket små objekt — till och med enskilda atomer. Han ställde in mikroskopet på största möjliga förstoring och ett extremt starkt magnetfält, för att se hur guldatomerna påverkades.

”Överraskande”

Resultatet blev över förväntan. När de Knoop studerade filmen från mikroskopet, såg han att de översta lagren guldatomer i den pyttelilla konen smälte under experimentet. ”Jag blev verkligen överraskad”, säger Ludvig de Knoop enligt ett pressmeddelande från Chalmers.

Den höga elektriska spänningen hade fått guldatomerna att släppa sina kopplingar till varandra. Fortsatta experiment visade dessutom att ett guldföremåls yta kan fås att växla mellan ett smält tillstånd och den vanliga, ordnade strukturen.

”Eftersom vi kan styra och byta egenskaper för de yttersta atomlagren öppnas dörrar för olika typer av applikationer. Till exempel kan tekniken användas i sensorer, katalysatorer och transistorer”, säger Eva Olsson, fysikprofessor på Chalmers, enligt pressmeddelandet.