Myndigheterna i Västra Götaland och Halland genomförde 2017 kontroller av butiksmalen nöt- och blandfärs samt oxfilé som serverades på pizzerior, och fann då stora brister i hur köttet hanterats.

– I upp till 30 procent av analyserna visade att nötfärsen även innehöll kött från andra djur, säger länsveterinär Emma Andersson på Länsstyrelsen i Västra Götalands län, till TT.

Totalt 18 olika provtagningar gjordes på butiksmalen nötfärs runt om i de två länen för att kontrollera djurart. Fem prover visade på inblandning av gris och ett prov visade inblandning av får och get.

En tredjedel respektive en fjärdedel av färsen innehåller även mer av proteinet kollagen och fett än vad som står angivet på förpackningarna.

När det gäller butiksmalen färs tros dålig hygien vara orsaken.

– Vi misstänker att man malt fläskfärs, eller blandfärs, och att man då inte rengjort kvarnen ordentligt efteråt, säger hon.

Vid kontroll av oxfilépizzor fann man bara ett fall där köttslaget avvek, men det är oklart vilket djur det rör sig om.

Kan gälla hela landet

TT: Nu har ni kontrollerat kött i Halland och Västra Götaland, men går det att anta att resultatet gäller som ett tvärtsnitt för hela landet?

– Det är alltid svårt att spekulera i, men jag skulle tippa på att det ser likadant ut överallt.

Att blanda in andra köttslag i nött är problematisk av flera anledningar. Dels handlar det om generell hygien.

– Har man dåliga rutiner för rengörning, har man kanske också dåliga rutiner innan man maler. Då finns det risk för bakterietillväxt, säger Emma Andersson.

Det handlar också om att fläskkött kräver annorlunda hantering än nöt. Nötkött går att äta rått, givet rätt hantering, medan fläskkött bör hettas upp ordentligt före servering.

– Som konsument måste man veta vad det är man har i förpackningen, för man tillagar sin mat därefter.

”Man ska inte bli lurad”

Det finns också en rent integritetsmässig aspekt vad gäller köttets typ, påpekar hon:

– Kanske har man valt att inte äta fläsk eller nöt. Man ska inte bli lurad, man har rätt att veta vad det är man köper.

Kontrollarbetet fortsätter 2018–2019, men kommer då att koncentreras till spårbarhet.

– Det handlar om att kunna säkerställa att aktörer har ordentlig dokumentation: vilken leverantör rör det sig om, vilket slakteri har man beställt från och från vilken producent kommer livsmedlet från?