I Köpenhamn ligger fokus också på vätgas och el, medan Malmö gör som Göteborg – satsar på biogas och elbilar.
Men ingenstans har elbilsatsningen blivit så framgångsrik som i Oslo. I rusningstrafik är det nu så fullt i kollektivkörfälten att bussarna har svårt att hålla tidtabellen. På kort tid har Norge blivit en av världens största marknader för elbilar, visserligen tack vare kraftiga subventioner.
Nu när denna boll är i rullning riktar man i Oslo och grannregionen Akershus blickarna mot Vätgasbilar.
10 000 vätgasbilar om elva år
De frågor som regionpolitikerna i Akershus och Oslo nu brottas med är hur man ska ta vätgassatsningen från demonstrationsläge som nu är till ett mer fullgott alternativ.
– Mellan 2018 och 2025 vill vi ha samma tillväxt av vätgas som vi nu har haft på el. Målet är att vi 2025 ska ha 10 000 vätgasbilar på den norska marknaden och ha gått över till en kommersiell fas, säger Soleig Schytz (Venstre), regionråd i Akershus Fylkeskommune.
Bara vatten och värme som restprodukter
När vi besöker en av tankstationerna i Oslo var det det närmaste en kösituation man kan komma vid en vätgasmack idag. Av Norges 20 vätgasbilar stod tre här för att fylla bränsle.
Du har också gått över till vätgas, vad är fördelen?
– Vad är nackdelen? Det finns ingen. Den har elbilens alla fördelar och inget av batteribilens nackdelar, så det är bara fördelar, säger Steinar Nygård, som kör en vätgasbil.
Hur långt räcker en tank?
– Den räcker 385 kilometer, det är bra.
Vätgasbilar drivs av en bränslecellsmotor som omvandlar vätgas till el, el som sedan driver bilens elmotor.
En bränslecell är en energiomvandlare som genererar elektrisk ström om den tillförs vätgas och syre. Restprodukten blir värme och vatten.
Dyr satsning på infrastruktur
Skall man tyda stämningen runt projektet här finns det en möjlighet att det lyckas. Men det behövs snabbt fler och större tankställen, ett stationsnät för 10 000 bilar, för snart börjar biltillverkarna att på allvar släppa nya modeller med bränslecellsmotorer. Men satsningen kostar, runt en miljard, för att kunna förse 10 000 vätgasbilar med säkra drivmedel. Men sedan för det från politiskt håll vara bra.
– Då ska vi sluta, och det så fort som möjligt. Vi vill stötta i mellanfasen för att trygga utbyggnaden av infrastrukturen och driften till privata marknadskrafter tar över, säger Soleig Schytz (Venstre).
Biogas, biodiesel, el eller vätgas vilken stad satsar nu rätt? Och vem sitter med svarte Petter när kunderna och marknaden väl bestämt sig om framtidens energisystem.
– Det handlar inte om vad som kommer att vinna. Vi har inga vinnare i dag heller. Vi har bensin, diesel, gas och ström. Det handlar om en samexistens. Man väljer det alternativet som är bäst ekonomiskt eller som passar bäst för det konceptet, säger Steinar Nygård.
