Meänkieli är ett finsk-ugriskt språk som sedan år 2000 är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige. Det talas av folkgrupperna tornedalingar, kväner och lantalaiset, och har störst spridning runt omkring Tornedalen i norra Sverige. Trots att språket funnits länge, innan gränsen mellan Sverige och Finland var dragen, är det få som talar det i dag.
Levis pappa Viktor Mäntyranta kommer ifrån Pajala i Norrbotten och har haft meänkieli som modersmål. När sonen sa att han ville börja lära sig språket tog han kontakt med Alingsås kommun.
– De hade aldrig fått frågan innan om någon ville läsa Meänkieli, så de blev överraskade men positiva, säger Viktor Mäntyranta.
160 elever läser meänkieli
Efter några veckor meddelande kommunen att de hade hittat en modersmålslärare som kan lära ut meänkieli på Kullingsbergsskolan i Alingsås.
– Det finns inte så många av oss lärare här omkring som kan undervisa, därför känns det extra roligt att kunna hjälpa Levi, säger Meri Gerhard, modersmålslärare som i huvudsak undervisar i finska.
Är meänkieli likt finska?
– De påminner om varandra, men många ord och uttryck är inte det samma, säger Meri Gerhard
Enligt Skolverket finns det 160 elever i grundskolan som läser meänkieli som modersmål. Hur många som talar språket är svårt att säga exakt, men cirka 60 000 – 70 000, enligt Institutet för språk och folkminnen.
Tornedalen skulle försvenskas
En sannings-och försoningskommission fick för tre år sedan uppgift att granska staten och kyrkan i den försvenskningspolitik som pågick från slutet på 1800-talet fram till 1960-talet. Kommissionen är den första i sitt slag och i november lämnades utredningen in till regeringen.
– Språket betyder familj och historia. Det är viktigt att det finns kvar för det är en del av oss, säger Viktor Mäntyranta.
Se klippet om hur det är att läsa minoritetsspråket Meänkieli.
Sannings- och försoningskommissionen
Kommissionen har under drygt tre års tid granskat statens och Svenska kyrkans delaktighet i den försvenskningspolitik som bedrevs mot minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaiset under 1800 och 1900-talet. Tidigare i november i år överlämnade Sannings- och försoningskommissionen sitt slutbetänkande till regeringen. Utredningens slutsats är att staten och Svenska kyrkan har ett moraliskt ansvar för den assimilerings- och försvenskningspolitik som bedrevs under dessa år. Ett systematiskt förtryck har lett till att språket meänkieli nu står inför risken att försvinna. Enligt Skolverkets senaste statistik finns det nu färre än 200 barn som studerar meänkieli i skolorna.
Källa: Institutet för mänskliga rättigheter