I mitten av december kunde SVT Nyheter Väst berätta att skyskrapan på Lindholmen skulle flyttas något på och dessutom bli lägre, från 86 våningar till 72.
– Det bygger helt och hållet på de tekniska förutsättningarna för att bygga ett högt hus och få till en effektivitet i huset och de lösningar som vi jobbar med, säger Patrik Lindström, VD för Serneke projektutveckling.
När den omarbetade detaljplanen kom upp för beslut hos byggnadsnämnden den 20 december yrkade de rödgröna på återremiss.
”Ingen dramatik”
– Det ligger egentligen ingen dramatik i detta, men de förändringar som gjorts av skrapan kräver att vi hämtar in synpunkter på nytt från stadsbyggnadskontoret. Det är ju ingen byggnad vilken som helst utan blir ett nytt landmärke för stan, här måste det bli rätt och riktigt från start, säger Ulf Kamne (MP), ordförande i byggnadsnämnden.
Han menar också att det inte får bli för stora ändringar från det bidrag som vann tävlingen som utlystes för några år sedan.
– Utformningen är viktig, det gäller exempelvis den ”twist” som skyskrapan har i sitt ursprungliga förslag.
Nu valde ni som är i majoritet att återremittera detaljplanen, kommer det att försena projektet?
– Nej, det tror jag inte. Redan till nästa sammanträde i slutet av januari bör vi ha ett beslut klart, det är min förhoppning, säger Ulf Kamne.
Men att det blir förseningar är moderaten Axel Josefson övertygad om.
– Processen fördröjs helt klart och att man skulle hinna fatta beslut redan i januari tvivlar jag på.
Men är det inte av intresse att denna symbol för Göteborg blir så bra som möjlig?
– Absolut, men den omarbetade detaljplanen är acceptabel. Skillnaden är inte så stor och den vanlige göteborgaren undrar nog vad vi håller på att bråka om, säger Axel Josefson (M).
Inte bara tornet
Karlatornet saknar fortfarande bygglov, en förutsättning för att ett sådant ska ges är att byggnadsnämnden först godkänner detaljplanen.
Det handlar dock inte enbart om tornet utan hela den nya stadsdel som ska växa fram på Lindholmen och där skyskrapan blir som ett nav.
– Jag vet att de borgerliga hade starka invändningar på andra saker i detaljplanen, bristen på skollokaler till exempel. Men de valde att inte gå vidare med det vilket vi däremot gjorde, säger Ulf Kamne (MP), ordförande i byggnadsnämnden.