Martin Karlsson blev medlem i Rädda barnens lokalförening i Partille för tre år sedan. Det var mitt under brinnande flyktingkatastrof och Sverige tog emot stora antal människor i flykt. Hans svärmor var med sedan tidigare och berättade om volontärbrist.

– Det var under flyktingvågen som jag kände att jag ville göra något, säger han.

Och han har blivit kvar.

Idag ser han hur folk demonstrerar allt mer, att man ger mer pengar till organisationer och visar sitt misstycke för klimat.

– Föreningslivet är ju en viktig samhällsfunktion. Men vi har svårt att få tag på folk som vill göra lokala aktiviteter, säger Martin Karlsson.

Uteblivna studieträffar och Smålandsbesök

Egentligen skulle föreningen kunna göra mycket mer om de bara hade mer volontärer menar han. Rädda barnen kräver att man har utdrag från belastningsregistret när man ska bli volontär, dessutom är man alltid två vuxna i kontakten med barn. Därför är det extra resurskrävande inom organisationen.

På vilket sätt har volontärbristen drabbat barnen, tycker du?

– Vi hade kunnat ha mer studiestöd på HVB-hem där ensamkommande barn bor. I år hade vi också tänkt åka på lite längre resor till exempelvis Småland med barn vars föräldrar har ekonomiska begränsningar. Men vi åkte till ett utflyktsmål i Göteborg i stället, säger han.

Engagemang går i vågor

Enligt svensk forskning är svenskarna i toppklass internationellt när det kommer till att bidra ideellt. Det säger kommunikationsansvarig på Volontärbyrån Anna Snell.

– Men de organisationer som vi kommer i kontakt med ser att fler volontärer väljer att engagera sig under kortare perioder. De vill även byta organisationer oftare. Och engagemanget väcks också när det händer akuta saker, som efter flyktingsituationen 2015, bränderna 2018 och just nu ser vi ett stort engagemang för klimatet, kanske en sorts Greta-effekt, säger hon.

Däremot finns det ingen forskning som visar på att det starka ideella engagemanget skulle minska, menar hon.