När åtalet väcktes mot de tre männen försökte åklagaren Mats Ljungqvist svara på den fråga som många ställt sig under utredningens gång: Varför klassas inte de tre bombdåden som terrorbrott?

– Vi har inte bedömt att det är fråga om terroristbrott. Vi kan till exempel inte se att gärningarna allvarligt har destabiliserat politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer. Inte heller att attentat mot flyktingförläggningar och flyktingar generellt kan anses innefatta att allvarligt injaga fruktan hos befolkningsgrupp, säger han.

”Märklig bedömning”

Men den motiveringen får kritik från terrorismforskaren Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan, som säger att argumenten inte håller.

– Jag tycker det är en märklig bedömning. Att systematiskt ge sig på flyktingar är att ge sig på en minoritetsgrupp. Jag köper inte resonemanget från åklagaren, säger han till SVT Nyheter Väst.

SVT har talat med åklagaren som svarar så här:

– Det finns som sagt flera skäl. Jag anser inte att man kan kalla flyktingar på ett flyktingboende för folkgrupp, det håller inte. Hade det varit bara exempelvis muslimer på boendet hade det varit en annan sak, så är ju inte fallet.

Han fortsätter:

– En annan sak är att man inte kommunicerar ut vad man gjort eller meddelar något syfte vilket exempelvis terrororganisationen IS alltid gör. Istället har man arbetat i det fördolda. Vi har övervägt rubriceringen mycket noga och har kommit fram till att vi inte kan bevisa att det handlar om terrorbrott enligt den lagstiftningen vi har, säger Mats Ljungqvist.

Magnus Ranstorp säger dock att de tre åtalade männens koppling till Nordiska motståndsrörelsen, borde aktualisera terrorlagstiftningen i det här fallet.

LÄS MER: Tre män åtalad för bombdåd i Göteborg

– Uppsåtet här var ju uppenbart politiskt. Men jag kan tänka mig varför de väljer att inte rubricera det som terroristbrott. För det brottet är beviskraven betydligt högre än om man inte kallar det för terroristbrott, säger Ranstorp.

Han har flera gånger tidigare kritiserat åklagare för att inte använda sig av terrorlagstiftningen, inte minst när det gäller terrorism utan internationell koppling.

– De här händelserna visar allvaret med vit makt-miljön och nazismen i Sverige. Vi har sett en allvarlig eskalering av våldet från nazister, och jag vet att många myndigheter ser mycket allvarligt på utvecklingen.

Tre bomber på kort tid

Det var i november som den första bomben briserade. Den var placerad på en cykel utanför vänsterorganisationen Syndikalisternas lokal i Linnéstan i Göteborg.

Bomben var kraftig och enligt åklagaren hade någon som råkat befinna sig på platsen kunnat avlida.

I början av januari exploderade en bomb vid en container utanför ett flyktingboende i Frölunda när en anställd slängde skräp.

Explosionen var så massiv att den anställde fick båda benen avbrutna. Dessutom fick mannen splitterskador på hela kroppen.

I slutet av januari hittades en tidsinställd bomb bakom en villavagn vid flyktingboendet på Lilleby camping i Torslanda.

Om den hade briserat hade även den orsakat stora skador, enligt åklagaren.