Under våren har det kommit två frikännande domar från hovrätten i västra Sverige där gärningsbeskrivningen varit i fokus. Den uppmärksammade ”snippadomen”, och ytterligare en dom rörande utnyttjande av barn för sexuell posering.
Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare och förbundsordförande för Brottsofferjouren, berättar att gärningsbeskrivningen generellt varit omdiskuterad sedan han började som åklagare.
– Enligt min uppfattning har gärningsbeskrivningen fått en ökad betydelse för bedömningar i domstol, säger han.
”Bundna av gärningsbeskrivningen”
I poseringsdomen frikändes en man som i tingsrätten dömdes mot sitt nekande för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering. Hovrätten menade att åtalet mot mannen endast omfattade en beskrivning av ekonomisk vinning kopplat till utnyttjandet.
Enligt Jennie Mellbin, hovrättslagman och en av domarna i målet, kunde åklagaren inte bevisa det.
– Vi är bundna av åklagarens gärningsbeskrivning, och inte åklagarens rubricering av åtalet. Det fanns heller inget annat brott som rymdes under den gärningsbeskrivningen som åklagaren presenterade, säger hon till SVT Väst.
Krav på bevisvärderingen
Sven-Erik Alhem har läst båda domarna och menar att likheten är hur betydande en gärningsbeskrivning är.
– Det är hovrätten som dömer och inte jag, men jag tycker personligen att bevisvärderingen i poseringsdomen har varit alldeles för tuff gentemot åklagaren.
Starta klippet för att höra Sven-Erik Alhem, rättsexpert och tidigare överåklagare, berätta om likheterna han ser.
Vad är en gärningsbeskrivning:
Gärningsbeskrivningen är en del av stämningsansökan och beskrivningen av det brott som den tilltalade ska ha gjort sig skyldig till. Den presenteras av åklagaren.
– Gärningsbeskrivningen är den centrala ramen för processen och det innebär att domstolen är bunden av gärningspåståendet som åklagaren tar fram och inte av brottsrubriceringen, säger Sven-Erik Alhem.
Kan hovrätten se om det finns grund för fler brott i gärningsbeskrivningen än det som åklagaren presenterar?
– Defintivt. Domstolen är skyldig att noga pröva vad gärningsbeskrivningen innehåller, det är en plikt för domstolen, säger han.
Källa: Åklagarmyndigheten samt intervju med Sven-Erik Alhem.
