När det kommer till livsmedelsrelaterad klimatpåverkan är köttet den livsmedelsgrupp som står för de största utsläppen, enligt Jordbruksverket.
När SVT Nyheter i en Novusundersökning intervjuade 1004 svenskar svarade 35 procent att de idag äter mindre kött, just för klimatets skull. Bland de västsvenskar som svarade var andelen högre, 43 procent.
- 10 procent åt inte kött alls, 3 procent av dem angav klimatet som orsak.
- 47 procent uppgav att deras köttkonsumtion var opåverkad.
Salladsbuffén gå åt
Lisa Wensberg driver lunchrestaurang och serverar dagligen lunch åt många arbetare och långtradarchaufförer på Hisingen i Göteborg.
Hon ser ingen minskning i efterfrågan på kötträtter, men däremot andra förändringar i vad som går åt.
– Något som vi märkt av är att grönsaker köper vi mer av, det går åt mer av salladsbuffén. Jag tror att folk lägger mer grönsaker på tallriken. Jag vet inte om det har med klimatet att göra men jag vet att folk efterfrågar det och tycker det är gott och vill testa nytt, säger Lisa Wensberg.
I klippet hör du några av lunchgästerna på Lisa Wensbergs restaurang om hur deras köttkonsumtion ser ut.
Äta kött en gång i veckan
En annan fråga som ställs i undersökningen är om man skulle kunna tänka sig att bara äta kött en dag i veckan, för att minska sin klimatpåverkan. Det kunde 48 procent av de tillfrågade västsvenskarna tänka sig.
Bland de lunchgäster SVT Nyheter Väst mötte tyckte flera att det i så fall fanns viktigare saker att se över än vad som låg på tallriken. Men det fanns också de som kunde tänka sig en sådan förändring.
– För mig skulle det funka jättebra. Man blir upplyst hur mycket köttproduktionen släpper ut och vilken typ av kött man äter, det är viktigt, säger Christer Pettersson.
Den här frågan är en del av projektet Sverige möts. För att få veta mer kan du antingen svara på frågan eller gå in på Sverige möts hemsida.
Så genomfördes undersökningen
Undersökningen genomfördes i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel med 1004 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18-79 år.
Deltagarfrekvensen var 56 procent.