För Jaana Isokoski handlar det om vem som betalar hennes lön. Av de närmare två miljoner kronor som Borås stad årligen får i statligt bidrag för att vara förvaltningsområde för det finska språket går 1,2 miljoner till att finansiera hennes samordnaruppdrag med assistent och omkostnader. Hon anser att den kostnaden till större del borde täckas av Borås stads egen kassa – så att statsbidraget i större utsträckning kan hamna i verksamheter som på olika sätt nyttjas av stadens svenskfinska minoritet, dit räknas 10 000 personer.

Missar utbildning i finska språket

Som exempel nämner Jaana Isokoski att äldrevården efterfrågar ett finskspråkigt dagcenter och att personal inom förskola och grundskola behöver vidareutbildning inom finska språket.

– Det här statsbidraget ska gå till merkostnader, och naturligtvis är det en merkostnad om man ska kompetensutbilda personalen. Vi kunde inte skicka vår personal på utbildning i år, säger hon.

Vissa administrativa kostnader har hon kunnat lyfta ur sin budget, men det handlar om för små summor i sammanhanget anser hon.

Kommunen: ”Tjänsten är fredad”

Trenden syns över hela landet. 43 av de 66 kommuner i Sverige som har förvaltningsuppdraget rapporterade 2023 att de la mer än hälften av bidraget på samordning.

Mats Danielsson (C), ordförande i arbetslivsnämnden i Borås, säger att det här är första gången han fått till sig kritik kring upplägget, som han anser kommer med en stor fördel.

– Fördelen är att tjänsten är fredad, när vi diskuterar neddragningar nämns aldrig den här tjänsten just för att den är externt finansierad.