Västra Götalandsregionen använder redan i dag självstyrande drönare för att leverera hjärtstartare vid larm om hjärtstopp, något som visat sig vara fördelaktigt då drönaren ofta kommer fram före ambulanspersonalen.

Under ett forskningsprojekt i Västra Götalandsregionen testade man om de självstyrande drönarna skulle kunna tillämpas i flera utryckningssituationer. Och nu är resultatet av testerna här.

Först i nio fall av tio

Under fyra månaders tid skickade regionen ut drönare med kamera på utryckningar som gällde bränder, trafikolyckor och hjärtstopp. I 90 procent av fallen då drönare ryckte ut var drönaren först på plats och kunde leverera bildmaterial från platsen till larmcentralen.

– Dels kommer det förhoppningsvis att skapa ett värde genom att man får tillgång till en översiktsbild eller lägesbild av en händelse i ett skede där man inte haft det tidigare. I nuläget får man basera sina beslut på information som man hör och här har man möjlighet att också se, säger Magnus Kristiansson, doktorand vid hjärtstoppcentrum på Karolinska Institutet och innovationsledare vid Västra Götalandsregionen.

Flera minuter före

Mediantiden för drönaren att komma fram var 3 minuter och 49 sekunder, medan det för utryckningspersonal var 5 minuter och 51 sekunder. Förhoppningen med att införa självstyrda drönare mer brett är att kunna rädda fler liv.

– Det är ju våran stora förhoppning såklart, säger Magnus Kristiansson.

Behövs nytt regelverk

Av totalt 440 utryckningar under testperioden åkte drönare endast ut vid 59 av fallen. Anledningen till det berodde i hög grad på dåliga väderförhållanden eller stängt luftrum för drönarna. I 234 av utryckningarna under testperioden var luftrummet stängt. Något som man skulle behöva se över, enligt Magnus Kristiansson.

– Det här visar att vi behöver få till en fungerande infrastruktur och regelverk för drönare i Sverige, säger han.