Bakom avhandlingen står Christer Mattsson, som är biträdande föreståndare för Segerstedtsinstitutet, doktorand i pedagogik och tidigare lärare. Han menar att arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism i skolan är utformat på fel sätt, och saknar tydliga riktlinjer. Därför framgår det inte heller vilka förväntningar som läggs på skolan.
– Den enda beskrivning man får fram är policydokument som dessutom har ganska svag förankring i hur skola och utbildning fungerar. Man pratar också om samverkan, som blivit något av ett honnörsord i skolsammanhang. Men det framgår inte hur denna samverkan ska se ut, säger Christer Mattsson.
Åsiktsrapportering kontraproduktivt
På grund av att det saknas konkreta metoder och arbetsformer, så menar Christer Mattson att de riktlinjer som finns riskerar motverka skolans demokratiska uppdrag, snarare än att främja det.
– Vad som händer är att lärare rapporterar radikala åsikter och symboler som elever använder, trots att de kanske är helt tillåtna i lagens mening. Naturligtvis ska man anmäla när det begås brott, som exempelvis hets mot folkgrupp. Men i övrigt sträcker sig yttrandefriheten ganska långt, säger Christer Mattsson.
Riskerar att bidra till extremism
Han tror heller inte att denna metod är produktiv för att stävja förekomsten av våldsbejakande extremism. Han hänvisar till forskning som gjorts i bland annat Storbritannien och Nederländerna, som tvärtom visar att det är kontraproduktivt.
– När det gäller personer som befinner sig i den här gråzonen och riskerar att radikaliseras, så är det viktigt att man kan ha en öppen dialog där man får lov att pröva sina tankar. Annars får de här personerna snarare sina fördomar och konspirationsteorier bekräftade, säger Christer Mattsson.
Åsikterna måste bemötas
Han tror att det är viktigt att upptäcka personer som håller på att radikaliseras, men istället för att rapportera extrema åsikter bör de bemötas och tillåtas att diskuteras öppet, men i trygga miljöer.
– Skolan är egentligen en bra arena för detta. Det är skolans uppdrag att få eleverna att förstå samhället, förstå sig själva och kunna göra sig förstådda. Men här finns ingen quickfix. Det kräver arbete och samtal, men det är ju sådant som skolan i grunden är bra på, säger Christer Mattsson.