I klippet ovan kan du höra Mikeles berättelse – om hans heroinberoende och varför han menar att substitutionsvården är så viktig.
För Mikele Yohannes så började heroinmissbruket i början av 1990-talet. Efter att ständigt ha försökt sluta utan att lyckas så fick han till slut en plats inom substitutionsvården (så kallad LARO) på Sahlgrenska.
Han har sedan dess kunnat börja jobba, har återupptagit kontakten med sina barn och börjar få ordning på livet.
Anser stopp är fel
Att Sahlgrenska nu säger stopp för nya patienter tycker han är helt fel – och också en dålig ekonomisk idé.
– Det är kriminalitet inblandat i det här, när det gäller droger. Det kostar mycket mycket mer. Och det är människor också, som betalar med mänskligt lidande. Ge dem en chans så att de kan bli skattebetalande medborgare, säger Mikele Yohannes.
”Tillfälligt stopp”
Mattias Bjarnegård är områdeschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– I grunden handlar det om de totala resurserna för den här patientgruppen. Den är ungefär dubbelt så stor som för fem år sen. Vi ser inte att den slutar växa. Vi sätter nu ett tillfälligt stopp till för att kunna hantera detta på ett patientsäkert och medarbetarsäkert sätt, säger han.