De stadsdelar som har sämst ekonomi är Norra Hisingen, som i slutet av augusti redovisade minus 24 miljoner kronor och räknar med minus 40 miljoner i slutet av året.
Västra Göteborg ligger på minus 29 miljoner, varav hälften är på grund av ett skolbygge, och så Lundby med minus 19 miljoner kronor. Tillsammans handlar det om ett underskott på närmare 115 miljoner kronor hos stadsdelarna.
– Ansvaret för budgeten ligger alltid på stadsdelsnämnderna själva, men vi har naturligtvis ett uppföljningsansvar. Jag är angelägen om att få de här siffrorna svart på vitt så vi kan se hur läget faktiskt är där ute, säger Ann-Sofie Hermansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg.
Tillbaka till centrala nämnder
Men, det är inte bara mörker som råder bland stadsdelarna. För fyra av de tio går det ekonomiskt bra för. Östra Göteborg ligger på plus 32 miljoner kronor, med hjälp av ett tidigare statsbidrag och Askim-Frölunda-Högsbo redovisar ett plus på 14 miljoner. Så med andra ord är det stora ekonomiska skillnader mellan Göteborgs stadsdelar.
Är upplägget med att ha tio stadsdelar en bra organisation när det är sådana här ekonomiska skillnader?
– Det ska inte vara några orättvisor. I mitt parti har vi diskuterat den här frågan och vi är nog på väg att landa i att vi bör gå tillbaka till centrala nämnder, säger hon.
Varför vill ni göra det?
– Vi tror att det kan vara mer effektivt att gå tillbaka till centrala nämnder, som vi gjort med skolan nyligen. Att man skulle centralisera helt enkelt.
Har de misskött ekonomin ute i stadsdelarna?
– Nä, det skulle jag inte säga. Men, i och med omorganisationen av skolan så flyttades 40-50 procent av verksamheten och budgeten från stadsdelarna till två centrala nämnder, vilket gör att stadsdelarna har ett mycket mindre handlingsutrymme. Det påverkar en hel del.