Det var några veckor sedan som SVT Nyheter Väst först rapporterade om det amerikanska internetsprattet swatting, som nu har kommit till Sverige. Sedan dess har flera personer hört av sig med liknande berättelser, och polisen har hittills bekräftat åtta fall mellan december i fjol och januari i år. Enligt personer aktiva inom spelvärlden ska det röra sig om ytterligare ett 30-tal fall.

Flera av de drabbade som SVT nyheter Väst har pratat med är frustrerade över polisens sätt att hantera fallen. Det pågår i skrivande stund endast utredning om tre fall gällande swatting i Sverige, vad SVT erfar – medan flertalet utredningar har lagts ner.

”Det är tydligt att brottet inte går att utreda”, står det i polisens pappersutskick till brottsoffren.

Okunskap inom polisen

En källa inom polisen berättar för SVT Nyheter Väst att det troligen oftast beror på okunskap hos de lokalpoliser som beslutar om nedläggningarna.

Men Jan-Åke Pettersson, polis vid regionalt it-brottscentrum i region Väst, delar med sig av en annan svårighet.

– Vi har inte lagstöd för att kräva ut uppgifter från telefonoperatörerna om det inte gäller ett grovt brott, säger han.

Swatting har oftast rubricerats som falsklarm eller ofredande. Bland polisens många brottsrubriceringar klassas varken det ena eller det andra som ett grovt brott. Polisen jobbar alltså med händerna bakbundna.

– Man kan alltid fråga operatörerna. Men vi kan inte vidta tvångsåtgärder om det inte är ett grovt brott, säger Jan-Åke Pettersson.

Men det innebär väl att de här gärningspersonerna har fri lejd?

– Tyvärr finns det ingen bra cybercrimelagstiftning. Vi binds av olika konventioner och det finns ingen riktigt bra översättning av den lagstiftning vi har till de här internetrelaterade brotten, och det är ett problem.

Falska sms

Vid de fall som har ägt rum i Sverige har gärningspersonen uteslutande använt sig av falska sms för att trakassera sina offer. Enligt polisen har man troligen använt sig av internettjänster för att skicka sms:en, där man själv kan ange vem som ska stå som avsändare. Man kan till exempel då skriva ”polisen”, eller ett telefonnummer.

För att spåra den verkliga avsändaren behöver polisen vända sig till den aktuella internettjänsten, som oftast befinner sig utomlands.

– Vi har lyckats tidigare med det, men ännu inte med de här fallen av swatting, säger Jan-Åker Pettersson.