– Först måste vi veta vad olyckan berodde på och vad det är som har hänt, men jag skulle inte tro att vi kommer att byta ut halvbommen till någonting annat, säger Olle Mornell som är senior plankorsningsspecialist på Trafikverket.
Han tror också att halvbommar fortsatt kommer att finnas kvar.
När den röda varningslampan börjar blinka vid en plankorsning med halvbommar tar det 40 sekunder innan tåget kommer. Vid plankorsningar med helbommar tar det längre tid än så.
– Vi vet genom forskning att om tåget inte har kommit inom 60 sekunder kan bilisterna bli otåliga och börja slalomköra, så det finns ju risker med det också, säger plankorsningsspecialisten.
Trafikverket: ”Halvbommar väldigt säkra”
Olle Mornell menar att hel- och halvbommar har ungefär samma säkerhetsnivå.
– Halvbommar är ett väldigt vanligt skyddsalternativ och de är väldigt säkra. Rent tekniskt så funkar de väldigt bra. Skyddsmässigt är det ingen större skillnad mellan helbommar och halvbommar, säger Mornell.
Vad ska man göra om man fastnar mellan två bommar?
– Skulle det vara en bom i vägen är det bara att köra. Bommen går ju av, så det är det bästa. Man ska inte försöka kliva ur och göra någonting – utan bara köra vidare. Kan man inte det får man försöka utrymma så fort man kan, men det är en kritisk situation.
Säkerhet vid plankorsningar
- Drygt 2 000 korsningar har i dag hel- eller halvbommar. Samtliga är utrustade med även ljus- och ljudsignaler som varnar för när bommarna fälls.
- Helbommar stänger av hela körbanan och är vanligast i tätorter där gående och cyklister förekommer.
- Halvbommar täcker bara körfältet till höger för den som färdas längs vägen mot plankorsningen. Den är vanligast utanför tätorter där färre gående finns.
- Hinderdetektorer kompletterar helbommar och kontrollerar om det finns några hinder i plankorsningen. Om så är fallet, och en bil står på spåret, fälls bommen inte ner – för att bilen ska kunna ta sig därifrån. Samtidigt larmas tåget för att bromsa in.
- Vilket skyddsalternativ som passar bäst avgörs i första hand av plankorsningens ändamål och vilka fordon som korsar den, samt vilken hastighet tågen som passerar får köra i.
Källa: Trafikverket