För fem år sedan hade 202 av landets kommuner barnomsorg på obekväma tider. Sedan dess har den siffran sjunkit och förra året var siffran nere på 167. En minskning med 17 procent.
Under samma tidsperiod har andelen barn som är inskrivna i OB-verksamheterna ökat. 2019 var 4389 barn inskrivna jämfört med 5423 förra året.
En av kommunerna som avvecklat sin nattis-verksamhet är Nordmaling. Kommunen kämpade med att få rätsida på ekonomin och stängde bland annat öppen förskola och nattis.
– Statsbidragen vi fick motsvarade bara tio procent av kostnaderna, säger Thomas Berglund som är kommunchef.
Inget krav enligt lagen
Samtidigt finns det inget krav på att kommuner ska erbjuda omsorg för barn på obekväma tider för de som jobbar natt eller helger.
Men enligt skollagen ska kommunerna ”sträva efter” att erbjuda sådan omsorg i den omfattning det behövs, med hänsyn till föräldrars arbete och familjens situation i övrigt.
– Man kan inte utan vidare avstå från att sträva efter det. Om man låter bli överensstämmer inte det med skollagen, säger Anna Medin som är jurist på Skolverket.
I klippet ovan berättar Nordmalings kommunchef om hur de resonerade när de beslutade att skrota nattis.
Antal kommuner med barnomsorg på obekväma tider
2019: 202 kommuner (4839 inskrivna barn)
2020: 197 kommuner (4564 inskrivna barn)
2021: 189 kommuner (3785 inskrivna barn)
2022: 170 kommuner (5327 inskrivna barn)
2023: 167 kommuner (5423 inskrivna barn)
Källa: Sveriges officiella statistik
KAN MAN STÄLLA KRAV PÅ NATTIS?
Så här skriver Skolverket:
Kommunen kan erbjuda förskola även under tid då den inte är skyldig att göra det. Men någon rätt till förskola under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger finns inte.
Kommunen ska dock sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt. Sådan omsorg, ibland kallad nattis, är inte en del av skolformen förskola utan hör till de verksamhetsformer som i skollagen benämns som annan pedagogisk verksamhet.
Att ”sträva efter” innebär enligt förarbetena att en kommun inte utan vidare kan avstå från att tillhandahålla sådan omsorg. Ambitionen måste vara att tillhandahålla omsorg även under obekväm arbetstid åt familjer som behöver det. Om kommunen vid en viss tidpunkt inte har någon efterfrågan måste kommunen ändå planera för att tillhandahålla omsorg när situationen förändras.
Källor: 8 kapitlet 3 § och 25 kapitlet 5 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 532.
