Lokaltidningen Norran hade för tjugo år sedan 160 anställda. Idag är de hälften så många. Pär Lindström har varit med på hela den förändringen.
– En gång i tiden hade tidningarna ensamrätt på att tolka och berätta hur verkligheten ser ut. Idag försöker varje företag sätta sin egen agenda och anställer också folk för att göra det. De använder samma journalistiska verktyg som jag gör. Skillnaden är att de vill föra ut ett budskap och vi vill granskar det som händer och sker, säger Pär Lindström.
– Jag tror faktiskt inte att läsarna, tittarna, lyssnarna, ja folk i allmänhet riktigt förstår det här, fortsätter han.
Granskarna blir färre
De som har till uppgift att granska blir allt färre. En vanlig dag på Norran jobbar en handfull reportrar. Då är Norran ändå en tidning som klarat sig bra i jämförelse med andra i den krisande mediabranschen. En rapport från i höstas visar att närmare hundra lokala redaktioner runt om i landet lagts ner och var fjärde journalist lämnat de svenska dagstidningarna senaste tio åren.
Men det är inte bara dagspressen som gör nedskärningar; TV4 la under fjolåret ner alla sina lokala nyhetssändningar och SVT:s pågående omorganisering innebär bland annat att tjänster försvinner från Skellefteå.
Resumés sammanställning nyligen visar att det försvunnit tusen journalistjobb senaste två åren. Tidningen finns på reklambyrån Dixie PR dit flera oberoende nyhetsjournalister gått för att istället bli kommunikatörer. Kommunikatörer vill gärna påverka din bild av världen.
Hon har bytt sida
En av de som bytt sida är Caroline Thorén som nu har titeln PR-konsult.
– Jag tror att journalistiken befinner sig i något slags vägskäl. Man måste hitta nya vägar och nya sätt att tjäna pengar på. Jag är ganska övertygad om att det kommer att lyckas men jag tror att det kommer att vara en ganska hård och tuff resa dit.
Yrkesnätverket för kommunikatörer uppskattar att det idag finns närmare tjugotusen i Sverige, gruppen växer och bedömningen är att det på varje journalist går två som jobbar med PR (se ytterligare artikel).
Det är väldigt svårt att göra rättvisande jämförelser, men Västerbottensnytts försök till beräkning visar samma förhållande i Skellefteå; inom näringsliv och offentlig förvaltning finns numera åtminstone 100 kommunikatörer men bara hälften så många journalister.
– Det är ju en farlig utveckling om det är färre journalister som på något sätt ska försöka göra samma jobb som tidigare, det går ju inte riktigt. Fortsätter man att bara skära ner på antalet journalister så skapar man ett stort demokratiskt problem, menar Caroline Thorén.
Kan få stora konsekvenser
Även om journalister och PR-konsulter står på olika sidor är de överens om att det här kan vara ett problem som kan få stora konsekvenser.
– Det är ju det som är faran på sikt, det finns anledning att vara orolig i alla fall för de rent demokratiska aspekterna. Vi inom press, TV och radio är ju den spelyta som vi har mellan de gånger vi går till valurnorna. Det medierna som är kontaktytor mellan de som väljer och de som blir valda och när förutsättningarna försämras så är det en fara för demokratin, säger journalisten Pär Lindström.
Vad tycker du om detta? Diskutera gärna på sociala medier eller mejla till reporter marit.israelsson@svt.se
Använd hashtag #prdemokrati. Här hittar du vår facebook och vår twitter.