Det handlar om en tvåvåningsförskola med plats för 60 barn som ska byggas i anslutning till skolan. Den inhägnade förskolegården kommer att breda ut sig över den skolgård som finns idag. Grundskoleeleverna hänvisas till den gård som blir kvar runt om förskolan. Det här har fått flera föräldrar att reagera.

– Jag förstår inte hur de tänker. Jag förstår att de inte vill köpa ny mark men jag förstår inte att de bygger mitt på en skolgård, säger föräldern Pernilla Wittung Stafshede.

Ekonomiskt

Men eftersom Berghemsskolan har en av Umeås största skolgårdar tycker kommunen att det är ett bra ställe att bygga på.

– Att bygga i anslutning till befintliga byggnader är god kommunal ekonomi och det vill vi främja, säger Jan Brännvall som är lokalutredare på Umeå kommun.

Enligt forskaren och landskapsarkitekten Petter Åkerblom blir det allt vanligare att skolgårdarna bebyggs.

Exploatering

– Det har att göra med attityden till skolgården. Den ses som en exploateringsresurs. Man behöver bygga och ser en mark som kanske inte används så ofta och tänker ”här kan vi bygga”, säger Petter Åkerblom.

Berghemsskolan är bara en av flera skolor där det planeras ombyggnationer och renoveringar för miljontals kronor i Umeå. Även om skolgårdarna är med i diskussionen har de inte högsta prioritet. Synd, tycker Pernilla Wittung Stafshede.

– Barnen leker inte ute hemma lika mycket som förr. Därför måste vi driva på det här och då är det bästa att göra den här miljön så bra man kan och ha så mycket plats det bara går, säger Pernilla Wittung Stafshede.